RFSL loggaRFSL gjorde slag i saken och ställde tre frågor till tre ledande experter inom olika områden, för att se hur de arbetar med en inkluderande arbetsplats och människors lika värde. 

  1. På vilket sätt jobbar ni inkluderande med hbtq frågor idag?
  2. Hur skulle normkritiskt bemötande se ut på er arbetsplats/inom er bransch?
  3. Vilket är det första steget mot en inkluderande arbetsplats?

 


 

 

  • Veronica Magnusson, Vision
  • Monica Westerberg, Skanska
  • Jonas Wallin, Elektrikerna
Veronica Magnusson
Förbundsordförande VisionFoto: Vision

Veronica Magnusson, Vision

1. På vilket sätt jobbar ni inkluderande med hbtq frågor idag?

Genom att arbeta ute på arbetsplatserna för ökad mångfald och bättre arbetsmiljö så uppnår vi tillsammans ett mänskligt arbetsliv där alla trivs och kan vara sig själva. Här ingår En arbetsplats för alla, ett samlingsnamn för Visions mångfaldsarbete och ett koncept för utbildningar. En arbetsplats för alla rymmer alla sju diskrimineringsgrunder och sätter fokus på de normer och maktstrukturer vi tillsammans måste förändra www.enarbetsplatsforalla.se. Web-utbildningen är ett enkelt sätt att få en gemensam utgångspunkt om normer och beteenden på arbetsplatsen. När vi tillsammans på en arbetsplats börjar undersöka normer och beteenden som finns där, startas också en process som ger möjlighet till att diskutera kring hur vi skapar en arbetsplats för alla.

 

2. Hur skulle normkritiskt bemötande se ut på er arbetsplats/inom er bransch?

Nyckeln till ett normkritiskt bemötande är att ha ett aktivt arbete på arbetsplatsen. När medarbetare och chefer insett hur normer påverkar det egna beteendet så ökar det chansen att kund/klient/medborgare/brukare blir bemötta normkritiskt. Visions medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i kommuner, landsting, regioner, privata företag eller kyrkan. Vi som facklig organisation har ett ansvar att se till att arbetsgivaren tar sitt lagstiftade ansvar och arbetar med det förebyggande och främjande arbetet, som också ska skapa rutiner för att säkra ett normkritiskt bemötande. Arbetsgivarna behöver också ta in mer extern kompetensutveckling, t ex från RFSL.

 

3. Vilket är det första steget mot en inkluderande arbetsplats?

Det första steget är att alla, dvs medarbetare, chefer och arbetsgivare, bestämmer sig för att det ska bli förändring på arbetsplatsen. Först när alla är villiga att lägga tid, resurser och engagemang som har vi möjlighet att skapa en arbetsplats för alla. När det väl finns engagemang gäller det att hitta rätt metoder för att få en bra start på arbetet. Diskrimineringsombudsmannen har en bra ”startsida” för att sätta igång arbetet med aktiva åtgärder www.do.se/aktivaatgarder. För att vi ska kunna undvika framtida trakasserier och kränkningar på arbetsplatserna måste frågorna om diskriminering och rättigheter prioriteras ytterligare.

Monica Westerberg
Mångfaldschef Skanska Sverige
Foto: Skanska

Monica Westerberg, Skanska

1. På vilket sätt jobbar ni inkluderande med hbtq frågor idag?

Skanskas värderingar bygger på människors lika värde och i vår uppförandekod understryker vi nolltolerans mot ojusta beteenden med tydliga riktlinjer om något sådant skulle inträffa. Varje medarbetare ska känna sig uppskattad och accepterad för vem den är. Vi jobbar därför sedan flera år systematiskt med att få till ett inkluderande och öppet klimat där alla ska kunna känna sig trygga att vara sig själv. Byggbranschen är dock fortfarande mansdominerad och starkt heteronormativ. Vår strävan är därför att det inte ska behöva vara någon stor sak att komma ut, inte heller att börja på Skanska, som homo-, bi- eller transperson.

 

2. Hur skulle normkritiskt bemötande se ut på er arbetsplats/inom er bransch?

Mycket handlar om hur vi beter oss och uttrycker oss mot varandra. Vi satsar därför på utbildning och dialoger som handlar om exkluderande beteenden, omedvetna fördomar och osynliga regler som kan behöva utmanas för att vi ska bli de vi vill vara.

Ett viktigt steg är att HBTQ-certifiera hela vår HR-enhet i Skanska Sverige. Det är en omfattande utbildningssatsning som görs under året som är ytterligare ett steg mot ännu mer inkluderande arbetsplatser. Detta arbete kommer att utmynna i en konkret handlingsplan som dockas in i vårt övriga mångfalds- och inkluderingsarbete.

 

3. Vilket är det första steget mot en inkluderande arbetsplats?

Det allra första steget handlar om nolltolerans mot ojusta beteenden och att det finns rutiner och tydliga regler mot diskriminering så att alla vet vad som gäller om det ändå skulle inträffa. Det andra är att höja kunskapen om vad inkludering är baserat på värderingar om människors lika värde. Varje medarbetare ska känna sig uppskattad och accepterad för vem den är. Chefer och ledare spelar här en väldigt viktig roll i att gå i bräschen och visa i beteenden och kommunikation vad som gäller. Att belöna rätt beteenden, att mäta och följa upp medarbetares upplevelser och hålla dialogen levande kring dessa frågor hjälper till i att bygga en inkluderande arbetsplatskultur.

Jonas Wallin
Förbundsordförande Elektrikerna
Foto: Elektrikerna Pressbild

Jonas Wallin, Elektrikerna

1. På vilket sätt jobbar ni inkluderande med hbtq-frågor idag?
Elektrikeryrket är ett av Sveriges mest mansdominerade. I vår bransch förekommer en jargong som ibland är sexistisk, uteslutande och homofob. Vi ser både att vi har en lång väg kvar och att det är vårt ansvar att göra upp med de attityderna. Ett konkret sätt vi arbetar är genom kampanjen ”Upplyst” vars mål är nolltolerans mot diskriminering, sexism och kränkande särbehandling. På upplystsverige.se och Facebook finns vittnesmål och information som riktar sig till både unga och gamla inom yrket. Eftersom homofobi är rotat i kvinnoförakt, avsky mot feminina män och könsöverskridande ser vi att arbetet mot sexism, diskriminering och homofobi går hand i hand. Inför förbundsmötet i år tog vi fram en rapport där kvinnor som är elektriker intervjuas om situationen på arbetsplatserna. Det gav en väldigt tydlig bild av en yrkesgrupp där en viss typ av destruktiv kultur är utbredd: Sexistiska skämt och till och med övergrepp förekommer i vår bransch. Första steget mot förändring är att förstå utgångsläget. Vi vill härifrån skapa en jämställd och modern elteknikbransch dit det känns lika naturligt att söka sig, oavsett kön och sexuell läggning.

 

2. Hur skulle normkritiskt bemötande se ut på er arbetsplats/inom er bransch?

Vi är långt därifrån, men det vi arbetar med är att ingen ska kränkas på jobbet på grund av till exempel kön, könsuttryck, sexuella läggning, etnicitet eller religion. En sak som behöver lösas konkret är att vi behöver skapa fysiska arbetsplatser som klarar olika identiteter, till exempel att det finns möjlighet att byta om enskilt och inte tillsammans med alla andra, och att man inte ska behöva särskilt ställa krav på det. Ett annat område vore att fler behärskade och kände sig hemma med ett inkluderande och könsneutralt språk.

 

3. Vilket är det första steget mot en inkluderande arbetsplats?

Ett första steg för oss är att kartlägga hur sexuell läggning eller könsidentitet påverkar bemötandet på arbetsplatserna idag. Utan att ha en tydligare bild av hur stora och utbredda problemen är kan vi inte ta fram en funktionell strategi. Vi behöver också kartlägga hur sexuell läggning eller könsidentitet påverkar rekryteringen till yrket. Vi vet redan idag att bara två procent av alla som valt elektrikeryrket är kvinnor, och en del av orsakerna till det är ett det är ett yrke som präglas av en viss kultur och jargong. Därför är det kanske rimligt att gissa att samma mekanismer påverkar rekryteringen av hbtq-personer. Därefter behöver vi arbeta konkret med kunskapshöjning, utbildning och givetvis - förändringsarbete.