Stål karakteriseras bland annat av att det kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att göra avkall på kvaliteten. Järnatomerna är eviga och genom att smälta om skrot kan man enkelt få dem att inordna sig i en ny ordning för att bilda nya stål. 70 procent av allt stål som tillverkas i Sverige består av återvunnet stålskrot. Motsvarande siffra på den globala marknaden är knappt fyrtio procent. Det innebär att även om vi i Sverige är bra på att använda återvunnet stål finns det en klar förbättringspotential.

Genom att använda stålskrot istället för utvinna järn från malm så förbrukas knappt en tredjedel av energin i ståltillverkningen. Dessutom minskar koldioxidutsläppen med nästan 60 procent. En ökad användning ger därmed både en väsentlig miljövinst och kostnadsbesparingar.

Stål - ett mångsidigt och efterfrågat material

– Stål har ett mycket brett användningsområde i samhället, byggbranschen och fordonsindustrin hör till de branscher som använder mest stål. Samtidigt ökar kraven kontinuerligt på att bland annat byggföretag och biltillverkare ska minimera sin miljöpåverkan,vilket bidrar till att andelen återvunnet stålskrot sannolikt behöver öka i framtiden, säger Tania Irebo, forskningsledare med fokus på materialåtervinning på forskningsinstitutet Swerea Kimab. Kvinna

Globalt har stålproduktionen ökat de senaste åren, främst på grund av en kraftigt ökad tillväxt i Kina de senaste femton åren. Allt stål som idag byggs in i fordon och byggnader kommer att omvandlas till skrot under de kommande decennierna. Det innebär att tillgången på skrot kommer öka kraftigt, särskilt i Kina. Utmaningen är att hantera denna enorma skrotmängd till återvinning på ett effektivt sätt. Vi behöver industrialisera sorteringen och behöver nya tekniker för det.

Laserbaserade tekniker kan effektivisera återvinningsprocessen

För att återvinningen av skrot ska bli effektivare krävs tekniker som identifierar vilken ståltyp skrotet är gjord av. Genom att exempelvis använda en plåtbit som suttit i en bilkaross till att tillverka ny kaross minimeras behovet av att modifiera stålet i samband med återvinningsprocessen. I dagsläget behövs tekniker som gör att företagen som hanterar stålskrot med säkerhet kan identifiera vad ståltypen är. Idag är förädlingsgraden inte alltid så hög som den skulle kunna vara om man kunnat identifiera varje enskild stålskrotskomponent.

– Inom en nära framtid kommer det exempelvis bli aktuellt med laserbaserad teknik som identifierar varje enskild stålkomponent utan att ens behöva vidröra den. Eftersom återvinningsföretagen hanterar stora mängder stålskrot krävs en identifieringsteknik som är snabb, effektiv och pålitlig, säger Tania Irebo.

– Forskare som utvecklar tekniken måste samarbeta med återvinningsföretagen och stålindustrin för att detta ska lyckas i framtiden. Idag ligger forskarnas utmaning i att göra tekniken tillräckligt pålitlig och snabb för att den ska kunna användas på återvinningsföretagens skrotgårdar, säger Tania Irebo

Sverige har kommit långt i arbetet med att utveckla effektiva tekniker för stålåtervinning och eftersom det är en kompetens som efterfrågas även i andra delar av världen kan vår stålåtervinningsteknik- och kompetens på sikt bli en framgång på exportmarknaden.