Glömd är också kycklingen som börjar närma sig sista förbrukningsdatum. Liksom några halvskrumpna grönsaker som med all sannolikhet kommer att slängas inom några dagar.

 

Tvetydig inställning

Känns ovan situation igen finns en naturlig förklaring; det är så det ser ut för de allra flesta av oss, i någon form, när det kommer till vardagsmaten. Vi har fullt upp med våra liv och hinner inte, orkar inte och känner att vi inte heller klarar att ta tag i våra matvanor. Trots att vi vet att vi borde utav flera skäl. Inte minst klimatet.

– Bilden av vår inställning till att konsumera mer hållbart är något tvetydig, säger Alexandra Davidsson, generalsekreterare på Medveten konsumtion. Å ena sidan ser vi ett ökat intresse för mer hållbara alternativ även när vi står i mataffären; allt fler upptäcker vegetarisk kost och väljer ekologiskt eller närodlat. Samtidigt passerar vi overshoot day tidigare och tidigare varje år, även nationellt i Sverige. 

"Vi matas ständigt med reklam och erbjudanden"

Dagens samhälle och ekonomiska system är nämligen byggt på tillväxt och konsumtion. Vi matas ständigt med reklam och erbjudanden som vi ska ta ställning till. Att vår livsmedelskonsumtion måste bli mer medveten råder det dock inga tvivel om; 80 procent av växthusgaserna i Sverige orsakas av privat konsumtion. 25 procent av den utgörs av hushållens konsumtion av livsmedel. 

– En långsiktig, hållbar ekonomisk tillväxt – vilket inkluderar en hållbar konsumtion – är ett av de globala målen i Agenda 2030 som Sverige som nation skrivit under. Inte minst därför gäller det att vi alla bidrar till förändring. 

 

Skippa pekpinnar!

Frågan är då: hur? Första steget, säger Alexandra Davidsson, är att gå från att handla med eftertanke snarare än ingen tanke. Börja med små steg, skippa pekpinnarna och sträva efter att handla ”hålla bättre”snarare än ”hålla bäst”.

– Fokusera på det som är viktigt för just dig/er. Vissa drivs av att äta mer giftfritt, andra av att stödja den svenska livsmedelsproduktionen medan det för en stor del av befolkningen handlar om att spara pengar. Försök inte att bli bäst i klassen på allt, utan att bli bättre på något!

 

Byt ut din klimatångest

I stort sett är alla hållbara val i matbutiken också bra för klimatet och genom att inte sträva efter perfektion utan reflektion kan man bidra. Ju mer man lär sig desto lättare blir det dessutom att göra medvetna val. 

– Byt ut klimatångesten mot klimatpassion; tänk så mycket du faktiskt kan påverka genom dina val. Genom att se till att den egna utvecklingskurvan är positiv kommerdu att bidra till förändring!

Till stöd finns en mängd kunskapsbanker, dels Medveten konsumtions egen men även andra organisationer som WWF, Naturvårdsverket samt myndigheter. 

– Våga fråga om det som betyder mest för dig. Det viktiga är att man gör något, snarare än allt. Vi har inte lång tid på oss att göra förändring men den kan ju starta redan idag, avslutar Alexandra Davidsson.

 

Tre goda råd på vägen:

  • Planera. Att slänga mat är dåligt för klimat såväl som plånbok; bäst före- datum är dessutom bara en rekommendation. Se istället till att använd maten som redan finns i kylskåpet och använd lukt- och smaksinne för att avgöra om maten fortfarande går att äta. Det är smart för klimatet och för plånboken. 
  • Välj till, inte bort. Du behöver inte sluta äta kött. Däremot kanske det går att prova nya, vegetariska maträtter och alternativ? Testa att äta vegetariskt en dag i veckan, och upptäck hur gott det kan vara! 
  • Börja med tre saker. Bestäm tre vanliga produkter i din varukorg som antingen ska vara ekologiska eller närodlade. Titta gärna efter KRAV-märkning som uppfyller EU-förordningen för ekologisk produktion samt dessutom har vissa egna regler utöver denna.