Baserat på den parlamentariska Miljömålsberedningen har en stor majoritet i riksdagen kommit överens om ett ramverk som består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Syftet är att säkerställa att nuvarande och kommande regeringar måste prioritera klimatpolitiken som en av de viktigaste frågorna.

- Klimatlagen ska skapa samma förutsättningar för klimatpolitiken som det finns idag för finanspolitiken. I båda fallen handlar det om att varje regering tar ansvar för även långsiktiga effekter av sina beslut och inte efterlämnar negativa effekter till kommande regeringar och generationer, förklarar Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

Skapar långsiktig stabilitet

För näringslivet innebär klimatlagen politisk stabilitet och förutsägbarhet. Det sänder en signal  att exempelvis investeringar i fossila tillgångar eller kraftslag innebär risker, och det omvända gäller för förnyelsebar energi. Att få en så bred överenskommelse skapar en trovärdig långsiktighet som gynnar Sverige även internationellt.

- Ute i världen är man imponerade av att vi lyckats nå denna breda överenskommelse som ger näringslivet så stabila villkor att jobba under framöver, konstaterar Isabella Lövin.

Driver innovation

Olika sektorer påverkas olika mycket. Inom exempelvis transportsektorn finns mycket kvar att göra. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska transportsektorns utsläpp ner med 70 procent fram till 2030. Då krävs incitament att våga investera i ny teknik och nya lösningar, därför har regeringen lagt förslag på långsiktiga spelregler för biodrivmedel, flygskatt och för att gynna klimatsmarta bilar (bonus malus).

Vi i Sverige har redan en hög innovationsgrad

- En viktig del i att sätta så pass tuffa klimatmål som vi nu gjort är att det i sin tur driver på innovativa lösningar. Och vi i Sverige har redan en hög innovationsgrad vilket gör att det finns stora möjligheter för innovationer och tekniksprång.

Ett exempel på möjligt tekniksprång inom industrin som Isabella Lövin tar upp är den förstudie som nu görs av LKAB, SSAB och Vattenfall, ”Stål utan kol”, där de testar möjligheter att tillverka stål utan tillsats av kol under processen. Det skulle innebära att de relativt stora utsläpp av koldioxid som den tillverkningen orsakar skulle ersättas av utsläpp av endast vattenånga.

- Det är bara ett exempel på hur långsiktiga klimatmål kan initiera ett nytänkande och en vilja att investera i avancerade innovationer. De företag som hakar på i de ambitiösa klimatsträvandena är redan nu vinnare, och kommer att bli så ännu mer framöver.

Ekonomiskt smart att satsa på klimatet

Sverige och hela Norden har stora möjligheter att ta en ledarposition i utvecklingen av smarta innovationer då här finns hög utbildningsnivå, ett offensivt miljötänkande och innovationshöjd.

Vi vill visa världen att det går att skapa ett fossilfritt välfärdssamhälle

- Vi vill visa världen att det går att skapa ett fossilfritt välfärdssamhälle och för att nå dit är det också viktigt att företag ser affärsmöjligheter i den utvecklingen. Det är inte bara moraliskt smart att jobba för klimatet utan även mycket smart ekonomiskt.

Isabella Lövin konstaterar att man tidigare felaktigt har trott att det är ekonomiskt kostsamt för ett samhälle att höja miljöambitionerna, men verkligheten visar att det är precis tvärtom och leder till nya jobb. Det skapar också förutsättningar för en slimmad produktion och energieffektivitet som lönar sig bra på världsmarknaden.

- Och, det är naturligtvis inte bara företagen som gynnas av klimatsmarta lösningar. För den vanliga medborgaren innebär en klimatomställning att luften blir renare, städer planeras smartare och hela samhället blir bättre för alla, avslutar Isabella Lövin.