Deltagare

Johan Kuylenstierna är vd för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet.

Mattias Goldmann är vd för Fores med 2030-sekretariatet och utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige 2016.

Stefan Gustafsson är chef för Strategy and Sustainable Business på Swedish Space Corporation, SSC.

Johan Gerklev är hållbarhetschef för Skanska Sverige som är ett av Sveriges största byggbolag.

Hanna Eriksen är EHSQ chef på Ekokem Group som tar hand om kemikalier och erbjuder miljölösningar.

Fem av Sveriges experter inom klimat, Johan Kuylenstierna, Mattias Goldmann, Stefan Gustafsson, Johan Gerklev och Hanna Eriksen, möttes runt ett fikabord för att diskutera nuläget och framtiden för klimatet.

Varför finns det anledning till optimism inför möjligheterna att lösa klimatförändringsproblematiken fram till 2030?

JK: Misslyckandet i samband med klimatmötet i Köpenhamn 2009 var en väckarklocka som skakade om de internationella förhandlingarna. Snabbväxande ekonomier såsom Kina och Indien behövde bli en del av lösningen och inkluderas i ett globalt avtal. Dessutom pågår en enorm teknikutveckling, inte minst  inom energisektorn. Sammantaget innebar detta att klimatmötet i Paris förra året kunde bli en framgång och viktiga steg framåt kunde uppnås.

JG: Attityderna kring klimatsmarta alternativ har ändrats över lag sedan 2009. Förr var det ofta för att vara god som man gjorde bra miljöval nu är det för att det är  smart.

SG: Det finns en starkare drivkraft och utvecklingen går fort. Det gäller för företag och organisationer att skapa flexibilitet för att hinna med i utvecklingen och utnyttja den på rätt sätt.

MG: Den tekniska utvecklingen bidrar i alla delar av världen. Den gör att utvecklingsländer kan hoppa över flera steg, till exempel gå direkt till smartphones eller solceller.Hanna

HE: Det har också skett ett paradigmskifte i hur man ser på processer och vad som är klimatsmart. Nu tittar man på helheten och ser över alla flöden i kedjan. För att kunna återvinna och återanvända måste vi ha kontroll genom hela flödet och ta vara på avfallet. 

JK: Det är också viktigt att betona att nya energilösningar innebär ökad nationell energisäkerhet när vi minskar beroendet av ett fåtal länder som kontrollerar tillgången på till exempel gas och olja. Det handlar inte bara om klimatfårgan.

MG: Numera kan vem som helst producera egen el, både för att använda själv och för att sälja till nätet. Det kan löna sig i plånboken samtidigt som solceller på taket har blivit en statussymbol, ännu mer om de dessutom laddar elbilen!

JG: Energisnåla alternativ kommer att få högre status och designen bidrar i utvecklingen. Förut var det gröna alternativet oftast fult medan det idag är snyggt och har hög status.

HE: Dessutom räknar de nya generationerna med att miljöaspekten är inräknad i de produkter som säljs. Det ska inte gå att göra dåliga miljöval, där är vi inte än men det är så det behöver bli i framtiden.

JK: Men morgondagens digitala lösningar måste också generera nya arbetstillfällen; det är en stor utmaning idag och viktigt för om verklig hållbaret ska kunna uppnås.

SG: Missnöje och konflikter har alltid kommit ur stora världsförändringar och vi kan redan nu se hur det politiska lanskapet har ändrats. Vi kan inte blunda för de stora riskerna med krig och extremism utan vi måste hantera det. Klimatfrågan är ur många aspekter även en säkerhetspolitisk fråga att ta på allvar.

MG: Vi i västvärlden riskerar att bli omkörda av till exempel Kina, Indien och Brasilien om vi inte skyndar på i klimatarbetet – det är ett race.

SG: Genom att arbeta för gemensamma grundläggande värderingar kan man undvika konflikt och det var klimatmötet i Paris ett bra exempel på.

Varför är det viktigt att Sverige bidrar trots att vi påverkar en sådan liten del av de totala utsläppen?

MG: Även om Sverige skulle nolla våra utsläpp skulle det knappast märkas, vi står ju bara för 0,15 % av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det enda sättet för oss att vara relevanta är att bli det globala föredöme världen behöver, med tuffa klimatmål, konkret inspiration och export av gröna lösningar.

Johan

SG: Sverige har ett gott säkerhetspolitiskt rykte eftersom vi genom tiderna varit alliansfria och tagit ställning. Det i kombination med vår höga tekniska nivå och innovationskraft kan fortsatt leda till stora möjligheter att påverka, även inom klimatfrågan.

JG: Eftersom vi är en global koncern kan vi sprida svensk kunskap till våra andra marknader. Men, vi måste akta oss från att säga att vi är bäst på allt. Vi måste i lika stor utsträckning hämta hem innovationer från andra marknader.

SG: Genom att vara snabba på att integrera lösningarna kan vi vara med i utvecklingen av nya tjänster utifrån ny teknik.

MG: Då kan vi öka välfärden samtidigt som vi minskar utsläppen, det har Sverige redan gjort ett tag och nu ska hela världen klara det.

HE: I jämförelse med andra orsakar varje enskild svensk ganska stora utsläpp. Konsumenterna måste bli bättre på att göra gröna val då kan utvecklingen ske snabbare eftersom grönt blir mer lönsamt.

Hur kan rymden användas för att komma till rätta med klimatförändringarna?

SG: Tidigare var det stater som var aktörerna i rymden. De bedrev forskning i rymden för att lära sig mer om den samt universums och jordens ursprung. Idag används rymden till allt fler samhällsnödvändiga funktioner på jorden. De stora nätverk av satelliter som nu är på väg att realiseras kommer i framtiden att ge möjligheter till övervakning av jorden, atmosfären och haven i nära realtid. Informationen kan sedan delas över jordklotet med god hjälp av rymdbaserade digitala kommunikationslösningar. Med hjälp av sådana lösningar  kan vi övervaka klimatutvecklingen, skaffa mer kunskap och verifiera att att stater och andra aktörer jobbar mot de mål som satts och överenskommits.

JK: Det är dock viktigt att ny teknik inte slår ut andra typer av datainsamling. Klimatförändringar behöver mätas över lång tid - fjärranalys är ett viktigt komplement för forskningen men vi måste också bibehålla de nätverk som finns och ger oss de långa tidsserierna.

HE: Stort informationsflöde ger en bra chans åt nya smarta lösningar eftersom kunskapen snabbt kan spridas runt om i världen. 

JG: Övervakning kan ju låta obehagligt men i det här fallet kan det vara en viktigt del i en hållbar utveckling

JK: Det känns ändå självklart att det är med global teknologi som vi också bättre kan hantera globala utmaningar.

SG: På så sätt sprids också gemensamma värderingar och känslan av globalt medborgarskap

Hur skapas marknadsincitament där det är mer lönsamt att vara klimatsmart? 

JG: Idag är det få som upphandlar oss för att vi är bäst på klimat utan det är andra faktorer som styr, framför allt priset. Byggbranschen är en stor slutanvändare av både material och transporter som i sig ger upphov till stora klimatutsläpp. Våra beställare framför allt offentlig sektor måste bli bättre på att förstå den aspekten av upphandlingen.

JK: Det handlar ju om så ofta om ett bra samspel mellan marknad och offentlig styrning. Det är ju alltid en het potatis - näringslivet brukar inte jubla när det talas om särkrav men jag tycker dialogen är mycket bättre idag.

Stefan

JG: Byggandet är till stor del politikerstyrt både genom att den offentliga sektorn är så stor på byggsidan men också eftersom kommunerna äger mycket mark. I Växjö har man gjort en smart lösning med markpriserna. Genom att erbjuda halva markpriset för byggande av passivhus eller plusenergihus uppmuntras miljösmart byggande. Andra kommuner ser ofta markförsäljning som en inkomstkälla och vill maxa priset. Då blir det mycket svårare att till exempel bygga klimatsmarta hyresrätter.

HE: Så som strukturen inom offentlig upphandling ser ut idag leder den dessutom till dyrare lösningar längden. Vi märker det framför allt inom saneringen.

MG: Det är ju ett spännande läge nu med vad som verkar bli ett paradigmskifte inom offentlig upphandling, där man snart kan upphandla funktion istället för produkt. Vilka möjligheter för kreativt tänk det öppnar!

Hur ska farligt avfall kopplas till klimatfrågan?

HE: När vi bygger nya strukturer och lösningar måste det finnas ett helhetstänk från början och det måste finnas en möjlighet att kartlägga de materialflöden som behöver fasas ut. På så sätt är det lättare att ta hand om och återvinna eller återanvända materialet. Tyvärr ligger det idag mycket osorterat värdefullt material i deponier. Det kommer kanske aldrig kunna användas igen eftersom det inte går att sortera ut. Redan tidigt i designen måste planen för återvinning göras för att effektivisera och säkerställa den cirkulära ekonomin. 

MG: Att bli bättre på att sluta kretsloppen är helt centralt för att klara klimatmålen!

HE: Det finns också mycket, både pengar och miljönytta, att tjäna på att ha en bra materialhantering i en cirkulär ekonomi.