Illustration av fartyg, FurutankI en tid då allt större fokus läggs på klimatfrågor, finns ett verksamhetsområde med stor potential som ännu inte fått rätt förutsättningar för att kunna bidra så mycket eller så bra som de kan, och det är svensk sjöfart.

- Vi ligger i Sverige långt framme när det gäller att agera klimatsmart. Ett exempel är att alla de tankfartyg som beställts för sjötransporter i Europa med det rena bränslet LNG (flytande naturgas) har samtliga beställts av svenska rederier, berättar Lars Höglund, VD på Furetank.

LNG är ett av de miljöinitiativ som kommit på senare år. Med LNG-drift sjunker kväveutsläppen med 80 procent, samtidigt som utsläpp av försurande svavel och hälsovådliga partiklar elimineras nästan helt. Utsläppen av koldioxid sjunker också med 20 procent jämfört med reguljärt marinbränsle.

Inte bara bränslen

De som satsar på en klimatsmart sjöfart bidrar även till miljön på många fler sätt än genom renare bränslen. Mycket handlar om att skapa en effektivare framdrift av fartyget för att därigenom behöva använda så lite bränsle som möjligt.

Vi har genom olika förbättringar minskat bränsleförbrukningen med 40 procent.

- Tillsammans med våra partners har vi utvecklat klimatsnåla fartyg som möter framtida behov och krav. Vi har genom olika förbättringar minskat bränsleförbrukningen med 40 procent, konstaterar Lars Höglund.

Ett exempel är att man strävat efter att hitta den perfekta balansen mellan varvtal för propeller och motorlast för att få så bra verkningsgrad som möjligt vid olika farter. Den åtgärden har i sig självt minskat bränsleåtgången med 20 procent och är nu införd på rederiets befintliga fartyg. Genom att utveckla en speciell typ av roderdesign har man utvecklat ett effektivare sätt att styra styrningen av rodret, varigenom man minimerar drag och optimerar stabiliteten. Och montering av ett propellermunstycke möjliggör för propellern att leverera cirka 25 procent större dragkraft.

- Vi jobbar även med systemen på fartyget självt, som exempelvis energieffektiva ventilationssystem, värmeåtervinning från avgaser och kylvatten samt en ballastvattenbehandling som inte använder några kemiska tillsatser. Det är alla dessa små och större åtgärder som sammantaget skapar en klimatsmart sjötransport, förklarar Lars Höglund.

Det Furetank uppnått hittills med sitt miljöarbete är att på de nya fartygen:

  • Minska bränsleförbrukningen med 40 procent
  • Minska utsläpp av partiklar med 99 procent
  • Minska utsläpp av koldioxid med 55 procent
  • Minska utsläpp av kväveoxider med 88 procent
  • Minska utsläpp av svaveloxider med 99 procent

Problem på vägen till den klimatsmarta sjöfarten

Trots att svenska rederier investerar stort i klimatsmart sjöfart finns det hinder på vägen som gör att de inte får möjlighet att leverera klimatsmart i den utsträckning de skulle vilja och kunna.

Ett problem är att investeringar i miljövänlig teknik inte alltid premieras av marknaden eller myndigheter.

Ett problem är att investeringar i miljövänlig teknik inte alltid premieras av marknaden eller myndigheter. Och så länge inte de kostnader som belastar sjöfarten, som hamnavgifter, lotsavgifter och farledsavgifter, differentieras utifrån hälso- och klimatpåverkan, så kommer de smutsigare fartygen inte att fasas ut och lämna marknaden, konstaterar Lars Höglund lite frustrerat.

Ett av problemen som han ser det är att Sjöfartsverket, som ansvarar för dessa avgifter, har ett vinstkrav från staten, så de måste se till att gå med vinst.

- Men om den politiska viljan fanns skulle man kunna ta bort avgifterna tillfälligt för de fartyg som uppfyller miljökraven tills dess att alla båtar nått dit. Sedan kunde avgifter påföras igen.

Om klimatsmarta fartyg fick vissa konkurrensfördelar så skulle exempelvis de tolv fartyg som svenska rederier beställt med LNG-drift kunna klara av en stor del av alla sjötransporter i Östersjön. Det skulle i sin tur bidra till att nå målen i The Baltic Sea Action Plan, som syftar till att rena Östersjön genom gemensamma åtgärder i länderna runt Östersjön.

Ett annat hinder för klimatsmart sjöfart är den bristfälliga infrastrukturen av bunkringsterminaler runt Östersjön för LNG-fartyg. Det finns idag bara två fasta tankstationer, och det är i Finland och Norge.

Potentialen är stor

Lars Höglund sammanfattar med att konstatera att det finns så mycket bättre teknik än den som används av de flesta fartyg som trafikerar svenska farvatten idag. Och vetskapen om hur mycket bättre det skulle kunna vara är lite frustrerande.

- Vi som satsar på klimatsmart sjöfart vill gärna få möjlighet att bidra så mycket vi kan till ett bättre klimat och en bättre hälsa, men då måste vissa hinder undanröjas längs vår väg, avslutar Lars Höglund.

Foto: Furutank