Hållbarhet och konkurrenskraft är två viktiga grundpelare i strategin, vilket är bra. Även delarna om innovation och export har stor betydelse för att kunna utveckla livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi måste hänga med kunskaps- och teknikmässigt. På vissa områden ska vi kunna visa upp ledande innovationer för att ha möjlighet att konkurrera på en världsmarknad.

Från jord till bord är en framgångsfaktor

Att livsmedelsstrategin också täcker in hela kedjan från jord till bord är en framgångsfaktor. Ett exempel som lyfts fram är satsningen på växtförädling. För att kunna odla exempelvis spannmål på ett hållbart och effektivt sätt i Sverige, är det grundläggande att ha konkurrenskraftiga grödor anpassade för det nordiska klimatet.

Ökad efterfråga

Om vi dyker djupare ner i livsmedelsbranschens hållbarhetsfrågor konstaterar vi att det händer en hel del och lite grovt tillyxat handlar det idag om tre saker. Det första är ökad efterfrågan på ekologiskt, det andra en livlig debatt om nötköttskonsumtionens klimatpåverkan och, i spåren av det, många nya typer av alternativa proteinkällor, det så kallade proteinskiftet. Det tredje temat är att alla är överens om att det slängs för mycket mat, men ingen vet riktigt hur man ska göra för att minska problemet.

Det finns naturligtvis skäl till dessa teman, men samtidigt saknar jag en diskussion med ett större grepp, en helhetssyn på hur olika typer av resurser utnyttjas på ett optimalt sätt och hur saker och ting hänger ihop.

Kor får klä skott för en stor del av klimatproblematiken

Åter till nötköttet som exempel. Kor får klä skott för en stor del av klimatproblematiken och givetvis är metan från idisslarna en del av klimatfrågan. Samtidigt kan kossan omvandla gräs, som växer där andra grödor inte kan odlas, till högvärdiga livsmedel och på så vis kan vi använda marker, som annars inte kan brukas, till livsmedelsproduktion. Att odla gräs- och klövervall som foder till nötkreatur är också en viktig del av en hållbar växtföljd, inte minst inom den ekologiska odlingen. Stallgödseln är också en viktig växtnäringsresurs i den ekologiska odlingen. Betande djurs betydelse för biologisk mångfald är avgörande. Så, den rådande ensidigt negativa bilden av kossan i hållbarhetsdebatten är olycklig och ett exempel på brist på helhetssyn och nyansering.

Vidga perspektiven

Det är dags att vidga perspektiven när det gäller hållbarhet i livsmedelsbranschen. Med ökad helhetssyn där man inte bara fokuserar på skillnader i miljöpåverkan mellan olika produktkategorier utan också det faktum att det är stor skillnad inom kategorierna. Det är skillnad på kött och kött, det är skillnad på vete och vete. Siffror från FAO visar att det ger 2,5 gånger mindre utsläpp av växthusgaser att producera ett kilo nötkött i Sverige jämfört med det globala snittet.

Det är skillnad på kött och kött, det är skillnad på vete och vete

Kungsörnens Ett vänligare vete produceras med upp till 20 procent lägre klimatpåverkan. Forskningsprojektet ”hållbara matvägar” visar på stora potentialer att reducera miljöpåverkan om hela kedjan optimeras, bästa tillgängliga teknik och produktionsformer tillämpas. Här går utvecklingen snabbt med digitalisering och precisionsodling som ger nya möjligheter att vässa hållbarhetsprestandan.

Goda möjligheter

Var och hur produkterna produceras har stor betydelse och det kan variera mycket mellan den sämsta och den bästa produkten inom en kategori. Det är dags att de mest hållbart producerade produkterna inom alla kategorier lyfts fram istället för att endast ställa kategorier emot varandra. Det är möjligt att faktiskt höja ribban för vilka produkter som erbjuds marknaden. Att plocka bort produkterna med allra sämst hållbarhetsprestanda skulle ge stor positiv effekt.

Det finns alltså goda möjligheter att minska miljöpåverkan från vår livsmedelskonsumtion och produktion. Det krävs dock nyansering med helhetssyn, att ta steget bortom de enkla sanningarna.

Claes Johansson,
Hållbarhetschef, lantmännen