– Vi hoppas att vi förlorar förstaplatsen för då har vi lyckats inspirera andra att bli ännu bättre, förklarar Kim Hulthén, verksamhetschef för Sigtuna Stadsängar, en gemensam satsning av Sigtunahem och Bonava.

För att inspirera andra jobbar de väldigt öppet och transparent. De delar gärna med sig av processer, hållbarhetskriterier och dokument till alla som ber om det.

Det är i samtal som många spännande idéer skapas.

– Ett skäl till att vi gärna delar med oss är att det leder till spännande dialoger där vi lär oss av hur andra gör. Det är i samtal som många spännande idéer skapas. Så när vi delar med oss av hur vi jobbar leder det till nya idéer som hjälper oss att utvecklas vidare, konstaterar han.

Dialog är centralt i hela projektet och förs på flera håll med alla som ingår i processen. Sigtuna Stadsängar självt startades ur en dialog med Sigtunas medborgare om hur de såg på framtiden för kommunen och vad de önskade sig.

Den mycket kreativa visionsprocessen avslutades med ett rådslag i Sigtuna, Sveriges äldsta stad, där medborgarna fick rösta om de ville att stadsängsområdet skulle bebyggas eller lämnas kvar som orörd natur.

– Med tanke på att den nya stadsdelen skulle innebära en 30-procentig utbyggnad av Sigtuna stad var det en verklig utmaning att få gehör för planerna hos alla. Men en klar majoritet röstade ja vid rådslaget och så satte arbetet igång.

Efter beslutet har dialogen fortsatt med medborgarna för att lyssna in och se till att de förväntningar som skapades verkligen infrias.

 

Hållbarhetsnivåer med möjlighet till markrabatt

 

Sigtuna Stadsängar ansvarar själva för att förbereda området från råmark till ett område färdigt att bygga på med en färdig infrastruktur. Den ambitiösa satsningen på hållbarhet innebär ett uttalat fokus på social, ekonomisk, demokratisk och ekologisk hållbarhet. För att lyckas med det har de utvecklat olika incitament för de utvecklare som tas in som byggare för olika kvarter. 

Det tydligaste är en rabatt på marken de får köpa i relation till hur hållbart de bygger.

– Det tydligaste är en rabatt på marken de får köpa i relation till hur hållbart de bygger. Vi har tagit fram tre hållbarhetsnivåer, dels en basnivå som vi kräver för att de alls ska få komma med. Nivå två ger fyra och en halv procents rabatt och den högsta nivån, som innebär byggande av passivhus, ger nio procent. Hittills ligger ingen kvar på nivå ett, utan alla har lagt sig på nivå två eller tre, förklarar Kim Hulthén.

Hållbarhetsnivåerna ställer också olika krav på dialog med medborgarna. På den lägsta nivån kräver de att utvecklaren ska vara väl insatt i sina kunders/målgrupps behov och önskemål genom tidigare erfarenheter. På nivå två krävs även workshops med de som ska bo i fastigheterna och på den högsta nivån ska de som ska bo där även vara medskapande i designprocessen, som inkluderar allt från hus till innergårdar.

– Genom att använda den här typen av incitament får man en personlig drivkraft hos alla inblandade som känns bra i magen, och då jobbar alla bättre och mår bra på jobbet. Det här konceptet får andra gärna kopiera och göra ännu bättre, säger han med ett stort leende.

De har hittills sålt nio kvarter av de planerade 27, fler kan de inte sälja ännu då de inte utvecklat all råmark ännu. I hållbarhetssatsningens spår är projektet inte intäktsoptimerat utan de vill ha en balans mellan olika boendeformer, vilket innebär ca 30 procent hyresrätter, 30 procent bostadsrätter och 30 procent villor. Utöver det finns naturligtvis servicebyggnader av alla de slag.

 

Innovativ energiförsörjning

 

I planerna för hur stadsdelen ska försörjas med värme och varmvatten ingick att de ville ha så mycket lokalproducerat som möjligt. Först tänkte de bygga ett vindkraftverk, men istället valde de att skicka ut en förfråga till olika energibolag med ett antal kriterier de ville skulle vara uppfyllda, som koldioxidfri, lokalproducerad och förnyelsebar energi.

– Vi fick in fyra anbud som alla var intressanta, men fastnade för Eon Värme:s koncept som hade mycket nytänkande i sig. Det byggde på en kombination av 1000 kvadratmeter solfångare och geovärmepumpar, som tillsammans ger hela behovet av värme och varmvatten till området i ett lågtemperartursystem där även byggnaderna i kvarteren är energiproducenter och får betalt för den energi man producerar, vilket ger möjlighet att bygga större solfångaranläggningar på byggnaderna.

Den el som behövs till geovärmepumparna kommer från en egen biooljekraftvärmepanna.
Tillsammans innebär detta att 80 procent av all värme och tappvarmvatten kommer från solen.

Hushållselen kommer dels från solceller på hustaken och dels från ett vanligt elbolag.

 

Illustration över sveriges mest hållbara närvärmesystem

Foto: Sigtuna Stadsängar