Både produktionen av mat och utsläppen från samhällets matkonsumtion har en stor påverkan på havsmiljön, men det märks inte i samhällsdebatten. Fokus ligger vanligen på tekniska åtgärder i jordbruket och förbättrad avloppsrening. Sällan talar man om de drivkrafter och beteenden i samhället som ger ett ökat tryck på havsmiljön.

– I vår rapport pekar vi på behovet av att rikta åtgärder även mot de företeelser i samhället som är grundorsaken till övergödningen. Det gäller att angripa dessa grundorsaker och inte bara symptomen, säger Anders Grimvall, vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet.

Rapporten ”Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön” som kom ut 2015  beskriver 17 olika företeelser som på olika sätt påverkar havsmiljön. Två av dessa är:

  • Hög konsumtion av proteinrika livsmedel. Det innebär stora flöden av näringsämnena kväve och fosfor genom samhället. Läckage till sjöar och hav uppstår genom produktionen av mat och genom de utsläpp som sker via avloppsreningsverken. Av detta följer övergödning och störda ekosystem i havet.
  • Låg kunskap hos konsumenter och handlare om hur matkonsumtionen påverkar havsmiljön. Det är svårt för den enskilde konsumenten och handeln att avgöra vad som är bra eller dåligt för havsmiljön.

Havsmiljöinstitutet hävdar att med ökad kunskap hos enskilda individer och hos de stora aktörerna i livsmedelskedjan kan man åstadkomma en betydande förändring. Många kan göra mer än de vet. De flesta äter mer protein än de behöver, och handeln kan göra mer för att främja en hållbar konsumtion.

– Vi noterar också ett glapp mellan politiska dokument och åtgärder. Både i FNs globala miljömål och i budgetpropositionen påpekas vikten av en hållbar konsumtion. Men den insikten har inte slagit igenom i de konkreta åtgärdspaketen för en bättre havsmiljö, något vi hoppas att rapporten kan bidra till att ändra på, avslutar Anders Grimvall.