Matsvinnet är ohållbart både för företag, privatpersoner och miljön. Det totala svinnet i Sverige motsvarar ungefär tre procent av våra totala utsläpp av växthusgaser varje år. Globalt sett går en tredjedel av all mat som produceras förlorad. Det är pengar i sjön för hushållen och livsmedelsbranschen samtidigt som det är dåligt för miljön.

Det är pengar i sjön för hushållen

Den 15 september samlades tre representanter från olika delar av matkedjan och diskuterade hur man kan påverka människor till att slänga mindre. Annica Hansson-Borg från livsmedelshandeln, Lena Wettergren från restaurang- och storköksbranschen och Marita Söderqvist från avfallshanteringsbranschen har alla ansvar för att minska matsvinnet i sina respektive områden.

Hur jobbar ni för att minska svinnet?

Lena Wettergren:  

– Att minska matsvinnet är en viktig del av vårt hållbarhetsarbete. Vi sorterar och mäter vårt matavfall kontinuerligt och arbetar för att informera både våra medarbetare och gäster kring vikten av att inte slänga mat. Det har gett resultat, vi har minskat matsvinnet med ungefär 40 procent sedan 2010, vilket tydligt visar hur viktigt det är att ha fokus på frågan.

Annica Hansson-Borg:

– Vi mäter också allt som kastas hos oss och kan tydligt se i vårt system om svinnet ökar eller minskar i våra butiker. Det är rena pengar som kastas och vi gör åtgärder direkt om någon butik ökar sitt svinn. Vi kommer alltid att ha en viss andel svinn eftersom till exempel kött och fiskdisken måste presenteras på ett välfyllt sätt. Vi jobbar därför mycket med varuplacering så att det ser välfyllt ut med mindre varor. Vi har också märkt att förbeställda matkassar ger mindre svinn eftersom kunderna köper exakt vad som går åt till recepten.

Marita Söderqvist:

– Vårt uppdrag är att ta hand om matsvinnet och omvandla det till biogas samt biogödsel och på så sätt skapa ett kretslopp. Vi ser att nästan 40 procent av det som ligger i soppåsen är matavfall. Genom att börja sortera ut matavfall ser man hur mycket man faktiskt slänger och får en tankeställare. Vi vill att det bara är det oundvikliga matvallet som ska hamna i matavfallsorteringen.

Hur har debatten om matsvinnet förändrats senaste åren?

Annica Hansson-Borg:

– Vi har pratat om matsvinnet länge, sedan 2011. Vi har mätt vårt synliga svinn sedan 2011/2012. Det är tydligt att det skett en förändring i samhället också.

Marita Söderqvist:

– Ja, klimatfrågorna över lag har lyfts upp mycket mer och matsvinnet är en del av det. Det är alltid lättare att diskutera med företagen om man kan sätta en prislapp både på  miljöpåverkan och plånboken, när det gäller matsvinnet är det enkelt. Rent krasst kan man säga att man kastar pengar i sjön när man slänger maten i vanliga soppåsen.

Lena Wettergren:

– Vi upplever också att medvetenheten kring matsvinn har ökat. I vår bransch ser man att matsvinnet har minskat och att våra uppdragsgivare ställer krav i sina anbud att vi ska arbeta aktivt för att minska matsvinnet. Så var det inte för några år sen.

Hur skulle ni kunna minska matsvinnet ännu mer?

Lena Wettergren:

– Att minimera övertag och få till lagom stora och näringsriktiga portioner är en ständig utmaning för oss. Vi har på flera restauranger infört mindre tallrikar och tagit bort salladsassietter, på så sätt får gästen en mer välkomponerad måltid och svinnet minskas. Vi uppmuntrar istället våra gäster att ta mer än en gång om man inte blir mätt.

Annica Hansson-Borg:

– Även om vi är noga med att beställa efter åtgång blir vi påverkade av till exempel konkurrenternas kampanjer. Om de har en kampanj på påläggsskinka så påverkar det såklart vår försäljning. Då gäller det att agera så att inte varorna hinner gå ut i datum.

Marita Söderqvist:

– Problemet med till exempel köp 3 och betala för 2-kampanjer är att svinnet hamnar hos konsumenten istället. Många köper för att det är bra pris men hinner inte äta upp det. Det är viktigt att konsumenterna slutar stirra blint på bäst före-datumet och börjar använda sinnena istället. En vanlig familj på fyra personer slänger varje år mat för 7000 kronor. 

Lena Wettergren:

– Det är viktigt att ta till vara hela råvaran också. Rostad vitkålsstam har t ex blivit en efterfrågad delikatess hos oss. Detta tänk hoppas vi att våra gäster tar med sig hem till sitt kök.

Annica Hansson-Borg:

Vi är också med i ett utvecklingsprojekt där vi tittar på en lösning med QR koder och chip som lagrar information om produktens kyltemperatur genom hela kedjan och som kan förlänga eller förkorta hållbarhetstiden beroende på vilken temperatur produkten utsatts för.

Hur skulle ni kunna samarbeta för att minska det totala svinnet i Sverige?

Lena Wettergren:

– Skulle hela branschen gå samman och uppmärksamma matsvinnet under samma tidsperiod tror vi att genomslagskraften skulle bli större. Dessutom kan vi ställa gemensamma miljökrav på leverantörer och påverka i hela kedjan.

Annica Hansson-Borg:

Ja, vi kommer att satsa mycket på svinnkommunikation det kommande året i bland annat sociala medier för att nå så många människor som möjligt budskapet att minska svinnet.

Marita Söderqvist:

Vi kommer att göra kampanjer regelbundet nu de kommande fem åren för att hushållen i första hand ska minimera matavfallet och i andra hand sortera ut det. Det är bra att så många som möjligt har samma budskap.

 

Annica Hansson-Borg:Annika
är miljö-, kvalitet- och hållbarhetschef för Bergendahl & Son AB. Företaget har cirka 5000 anställda och omsätter 11 miljarder kronor. Bergendahl & Son AB driver parti- och detaljhandel i Norden och Tyskland genom Bergendahl Food AB (City Gross, M.A.T., EKO, Hyllinge Cash, Den svenska matrebellen, Matöppet), Granit och Glitter.

Lena Wettergren:Lena
är hållbarhets- och kvalitetsansvarig på Compass Group AB som levererar måltidsservice och andra supporttjänster. Den svenska verksamheten drivs under varumärkena Eurest, Eurest Services, Medirest, Chartwells och Levy Restaurants och omfattar måltidstjänster till företag, arenor, universitet, skolor, vård och omsorg. Compass Group har 250 enheter runt om i landet och omsätter över en miljard kronor.

 

Marita Söderqvist:Marita
är projektchef för ett matavfallsprojekt på Stockholm Vatten. Stockholm Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten och ansvarar för avfallshanteringen i Stockholms stad. Målet är att år 2020 ska minst 70 procent av stockholmarnas matavfall samlas in för att bli biogas och biogödsel.