Anita Lundström, Klimat och konsumtion, livsmedel och miljömärkning NaturvårdsverketI Sverige står hushållens livsmedelskonsumtion för ungefär lika mycket växthusgasutsläpp som deras transporter, och ungefär en tredjedel av hushållens totala konsumtionsbaserade utsläpp. Majoriteten av växthusgasutsläppen kommer från kött-, fisk- och mejerikonsumtion, trots att dessa matkategorier bara utgör mindre del av vårt kaloriintag.

– Samtidigt som hushållens livsmedelskonsumtion har minskat sina växthusgasutsläpp i Sverige, har vi istället ökat våra utsläpp rejält utomlands. Och det är stor skillnad mellan olika livsmedels miljöpåverkan, säger Anita Lundström, handläggare på Naturvårdsverket.

Även bra för hälsan

Ser vi på det ur ett större perspektiv från produktion till konsumtion står den svenska livsmedelshanteringen, då alla led läggs samman, för mellan en femtedel och en fjärdedel av vår totala klimatpåverkan. För att kunna minska klimatpåverkan från livsmedelshanteringen finns det ett stort behov av att se över hur och vilka livsmedelsvaror som vi producerar, men även se över våra matvanor. Anita Lundström:

Genom att äta mindre kött och mer grönt i säsong gör vi inte bara en insats för klimatet utan även för vår egen hälsa.

– Genom att äta mindre kött och mer grönt i säsong gör vi inte bara en insats för klimatet utan även för vår egen hälsa. Vi vet att en ökad andel grönsaker, frukt, bär baljväxter och fullkornsprodukter från spannmål i vår kost har, hälsofrämjande egenskaper.

Vi måste dock också se till att hushålla mer med naturens resurser, säger hon. I Sverige slänger vi närmare 1,3 miljoner ton matavfall varje år, där hushållen står för den absolut största delen.

Matsvinn en bov

Det matavfall som kunde ha ätits upp kallas matsvinn.

Knappt hälften av hushållens matavfall är matsvinn, vilket motsvara ungefär 45 kilo per person och år.

– Knappt hälften av hushållens matavfall är matsvinn, vilket motsvara ungefär 45 kilo per person och år. Av detta utgör mängden mat och dryck som hälls ut i avloppet, cirka 26 kilo per person och år, säger Anita Lundström.

Hushållen blivit bättre på att sortera ut matavfall och har även minskat sitt matsvinn. Att inte ta tillvara på den mat vi köper med oss hem får konsekvenser för klimatet. Och plånboken.

– Att minska matsvinnet får inte bara långsiktiga effekter på klimatet; det får även direkta konsekvenser för den egna ekonomin. Att tänka klimatsmart vad gäller maten är därför också att tänka på sig själv och på sin ekonomi, avslutar Anita Lundström.

Foto: Naturvårdsverket