Det har även förvärrats genom att fler bakteriestammar uppvisar resistens.

Från rapporten framgår att flera nya typer av bakterier har utvecklat resistens. Man har bland annat detekterat resistens mot karbapenem hos fjäderfä, ett antibiotikum som inte är godkänt för användning till djur. För första gången rapporterades även från fyra länder förekomsten av salmonellabakterier hos människor, med en hög resistans mot ciprofloxacin.

Rapporten visar på allvaret i problematiken och där konstateras att multiresistenta bakterier nu är ett av de största hoten mot folkhälsan. Samtidigt visar rapporten på stora skillnader mellan olika länder i Europa, där Sverige ett föregångsland.

 

En god djurhållning

Enligt Madeleine Agneborg, lantbruksveterinär på Agria Djurförsäkring, så är de svenska lantbrukarnas höga ambitionsnivå en av nyckelfaktorerna till att Sverige, tillsammans med Norge och Island, har Europas lägsta användning av antibiotika inom lantbruket.

– Vi ska vara oerhört stolta i Sverige att vi har nått en så låg användning av antibiotika och det beror till stor del på att vi har lantbrukare som alltid strävat efter en god djurhållning där djuren mår bra och därför håller sig friska.

 

Äng med kossor

De betande djuren bidrar till att hålla ytor öppna i landskapet, ytor som inte går att använda till odling av något annat n gräs och därför skulle växa igen annars. Foto: Mostphotos

 

Fokus på friska djur

Till skillnad från i många andra länder har svenska lantbrukare även insett sambandet mellan friska djur och en god ekonom, även om det kostar mer att föda upp djur på det sätt vi gör, med fokus på djurens hälsa och välbefinnande. 

– Och vi har jobbat så länge med detta nu i Sverige att det har blivit en självklarhet inom lantbruket att aldrig använda antibiotika utom till konstaterat sjuka djur som har behov av det. Vi medicinerar aldrig i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, utan fokus ligger alltid på att se till att djuren är friska och mår bra.

 

Gör nytta på alla plan

Så genom att köpa produkter från svenskt lantbruk bidrar konsumenten till arbetet mot antibiotikaresistens.

– Dessutom bidrar de betande djuren till att hålla ytor öppna i landskapet, ytor som inte går att använda till odling av något annat än gräs och därför skulle växa igen annars. Det skulle skada den biologiska mångfalden. Så istället för att köpa mycket importerat kött, köp lite mindre men svenskt, då gör man nytta på alla plan, avslutar Madeleine Agneborg.