När landsbygdsminister Sven-Erik Bucht utvärderar samtiden verkar det ändå som att vågen hamnar på plussidan. Kanske mycket beroende av den nationella livsmedelsstrategin som lanserats i dagarna. Partipolitisk hänsyn har lagts åt sidan och uppslutningen från näringen är stor, berättar han. Satsningen innebär bland annat riktat stöd till mjölkproducenter. Det är en utsatt grupp eftersom global överproduktion pressat mjölkpriserna till mycket låga nivåer.

Strategin gäller inte enbart primärproduktionen utan riktar sig till hela värdekedjan

– Strategin gäller inte enbart primärproduktionen utan riktar sig till hela värdekedjan. Livsmedels- och dryckesindustrin omfattar mer än 55 000 människor, och är vår fjärde största bransch. Dessutom är det den bransch som sysselsätter flest nysvenskar och är därmed betydelsefull för integrationen. Till 70 procent använder branschen svenska råvaror. Ingen annan industrigren hämtar så mycket från primärproduktionen. Därför har den potential att tillföra flera jobb på landsbygden.

Målet med strategin är att väsentligt öka den svenska produktionen. I dagsläget importeras hälften av maten och det finns 600 000 hektar åkermark som inte brukas. Samtidigt når Sverige snart 10-miljonersvallen.

– Vi har ett globalt ansvar för att producera, sammanfattar Sven-Erik Bucht.

Köttfusket är ett svek Sven-Erik

Vid sidan av mjölkböndernas kris har köttfusket fått många svarta rubriker.

– Jag vill ge en eloge till livsmedelskontrollanterna som att de upptäckte det.  Det ska inte löna sig att fuska och därför överväger vi att införa högre straff med fängelse på straffskalan. Det är ett stort svek mot svenska konsumenter och slår mot en hel bransch som verkat för att svenskt kött ska vara en kvalitetsmärkning.

När det gäller frågan om bristande lönsamhet är köttproducenternas situation betydligt bättre än för mjölkproducenterna. Överlag råder det ett underskott av svensk köttproduktion. Men som bransch betraktad finns det all anledning att höja lönsamheten. Hur det ska ske? Enligt Sven-Erik Bucht handlar det om att främja och lyfta fram de svenska mervärdena.

– Vi har bra miljötänk och EU:s lägsta användning av antibiotika. Många svenskar väljer svenska produkter på grund av den höga kvaliteten och djurvården. Och det kundsegmentet ökar. Den moderna människan kopplar ihop mat och hälsa – det sker inte bara i vårt land utan är en positiv trend över hela världen. Efterfrågan på högkvalitativa produkter ökar.

Ekologisk produktion på frammarsch

Hög kvalitet är även ett säljargument på den globala marknaden och den nationella strategin utlovar även insatser för att Sverige ska få fler exportgodkända anläggningar.

– Tidigare kunde bilproducenter producera bilmodeller utan krockkudde, nu är det otänkbart. På samma vis kommer kvalitetskraven att höjas på världsmarknaden. Kvaliteten och säkerheten är Sveriges styrka och den ska vi inte tumma på.

Vi har goda förutsättningar för ekologisk produktion

Sven-Erik Bucht gläder sig åt att ekologisk produktion är på frammarsch i Sverige. 2014 växte produktsegmentet med 39 procent och motsvarande siffra för 2015 förväntas vara över 50 procent.

– Vi har goda förutsättningar för ekologisk produktion. Vi har ett fantastiskt klimat som tillåter produktion med låga insatser av kemikalier och en så gott som obegränsad tillgång till vatten.

Vad kan man göra för att främja en hållbar livsmedelsproduktion?
– Fortsätta att ha en lagstiftning som säkerställer en hög djurvälfärd, stimulera produktivitet och en hållbar produktion. Det är så vi kan sälja svenskt livsmedel. Våra styrkor är hög kvalitet, säkra livsmedel utan kemikalier och att vi är ett salmonellafritt land. Det låga antibiotikaanvändandet måste vi värna och lyfta fram.