De flesta flytbryggor och pontoner som byggts sedan 1970-talet har tillverkats i trä/betong och frigolit. Det har dock visat sig att efter några årtionden i bruk så är dessa modeller uttjänta: de suger vatten, och blir med tiden tyngre och tappar flytkraft. Dessutom händer det att de knäcks av stormar. Ett ytterligare problem som uppstår när bryggorna blir gamla är hur de ska tas om hand.

Betongbryggor är mycket tunga och krävande att få upp

– Betongbryggor är mycket tunga och krävande att få upp. För att återvinna och destruera materialet måste de tas isär, separera betong, armering, frigolit, järn och tryckimpregnerat trä vilket i princip kostar nästintill lika mycket som att köpa en ny brygga, säger Christer Ulfvengren, vd för AlfaBryggan AB.

Struntar i att återvinna

På grund av hur omständligt och dyrt det är att på korrekt vis ta hand om de gamla flytbryggorna, menar Christer Ulfvengren att det finns risk att man ger bort dem eller säljer dem för en billig peng och lämnar därmed över ansvaret till någon annan. Många struntar i att återvinna, och istället bara sänker dem och lämnar dem på botten, eller låter dem driva iväg. Den här typen av nedskräpning är givetvis mycket negativ för kustmiljön och de redan hårt påfrestade ekosystemen i våra stränder och hamnar. Denna problematik känner många igen från gamla plastbåtar som i dag inte alltid destrueras på ett miljövänligt sätt.

De här bryggorna är enkla att separera och helt återvinningsbara

Men det finns alternativ till de gamla betongbryggorna. I Finland har man över 30 år tillbaka i stort sett övergått till att bygga sina flytbryggor i HD-polyetenpontoner fyllda med luft. Materialet är mycket tåligt – det är UV-beständigt, klarar is, kyla och tryck – och används redan i Sverige i bland annat kommunala avlopp och i gruvindustrin.

– De här bryggorna är enkla att separera och helt återvinningsbara till en bråkdel av vad de gamla bryggorna i betong kostar. De är stabila och har 100 procent flytkraft som hittills inte visat sig påverkas alls efter årtionden i bruk. Miljöbryggorna byggs dessutom utan impregnerat trä, och är därför skonsamma mot miljön i alla avseenden. Kommuner och företag har nu börjat upphandla polyetenpontonbryggor, vilket är glädjande, säger Christer Ulfvengren.

Fler hamnar och bryggor behöver anpassas

Sveriges bryggor är i behov av att uppdateras på fler sätt än när det kommer till själva byggmaterialet. Under 2015 införs en ny lag som förbjuder fritidsbåtar att tömma sina latriner och släppa ut toalettavfall i hav, sjöar och inre vattendrag. Lagen träder i kraft den första april och är ett försök att minska övergödning, samt att förbättra närmiljön genom att sprida mindre bakterier i våra vatten. Den nya lagen innebära att fler hamnar och bryggor behöver anpassas och installera mottagningsanordningar där fritidsbåtarna kan tömma sina septiktankar. De hamnar som inte uppfyller kraven riskerar vite.

Vi fokuserar på miljöbiten

Christer Ulfvengren berättar att man på hans företag AlfaBryggan märker av en ökad efterfrågan på mottagningsanordningar från kommuner och båtklubbar, och att man därför har utökat sitt sortiment inför omställningen och har nu lösningar för de flesta hamnar.

– Vi fokuserar på miljöbiten och har tagit in nya leverantörer inför lagändringen. Överlag är området havsmiljö hett just nu. Framöver tror vi att fler kommer vilja göra bryggor och gästhamnar ännu mer miljöanpassade, med exempelvis sopåtervinningsstationer vid sidan av latrintömning, säger Christer Ulfvengren.

Läs mer här