Idag får omkring 3 miljarder människor sin viktigaste proteinkälla från haven och vartannat andetag vi tar kommer från havens syreproduktion. Trots det betraktas insatser för att göra haven friska ofta som en kostnad.

– Haven har en enorm potential att förse oss med värden som är grunden för vår välfärd. En rapport från WWF visar att den årliga omsättningen av de varor och tjänster som haven genererar uppskattas till ett värde om cirka 21 tusen miljarder kronor, och det är lågt räknat, konstaterar Åsa Ranung, avdelningschef Hav och Vatten på WWF.
Det skulle omsatt i BNP ge världens sjunde största ekonomi, i paritet med England och Brasilien.

 

Låt ekosystemen sätta gränserna

Under de senaste åren har termen "Blue Economy" eller "Blue Growth" börjat användas allt mer över världen. Men det är tydligt att begreppet har olika innebörd beroende på vem som använder det. Många ser en enorm tillväxtpotential inom de maritima näringarna och många gånger tycks Blå Ekonomi snarare ha fokus på användningen av havet och dess resurser för ekonomisk utveckling än på hållbart nyttjande.

– Om vi ska säkra en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling är det helt avgörande att vi låter havens ekosystem sätta gränserna för hur vi nyttjar havens alla resurser, annars undergräver vi den resursbas ekonomin bygger på. 

 

Hoten har aldrig varit större

Två tredjedelar av de 21 tusen miljarder kronor som haven genererar är helt beroende av att haven mår bra. Sjöfart kan trafikera även ett smutsigt hav, men fiske, turism och många andra näringar är beroende av väl fungerande havsekosystem.

– Alla beslut som fattas måste därför ta hänsyn till att bevara de naturliga ekosystemen så att de kan leverera de tjänster vi är så beroende av även framöver, och utgå från vad som är bäst på lång sikt och för samhället som helhet snarare än på kort sikt och för enskilda intressen.

Dessvärre mår haven inte särskilt bra. Hoten mot haven har aldrig varit större och havens resurser, som vi är så beroende av, riskerar att gå förlorade. 

– Om vi tar fisket som exempel så är omkring 90 procent av de globala fiskpopulationerna redan fiskade till sin gräns eller överfiskade.

 

Östersjön mår inte bra

I vårt närområde, Östersjön, kan man se att lokalt har insatser under senare tid inneburit att vikar och lokala områden idag mår bättre än tidigare. Men mer övergripande har inte mycket förbättring skett.

– Vi tog fram en rapport för ett par år sedan som visade att en välmående Östersjö, i jämförelse med en sjuk, skulle generera 550 000 fler jobb och 280 miljarder i årligt mervärde till regionen. Insatser för att rädda Östersjön ska därför inte ses som kostnader utan som investeringar för framtiden.
 

Vad behöver göras?


Enligt Åsa Ranung är det viktig att Sverige verkligen lever upp till de åtaganden man gjort när det gäller Östersjön, vilket man ännu inte gör.

Hon tycker att regeringen bland annat bör:

  • Se till att torsken får respit för att kunna återhämta sig
  • Skydda fler havsområden och se till att de också får en god förvaltning efter framtagna förvaltningsplaner
  • Öka insatserna mot jordbrukets näringsläckage genom att stärka landsbygdsprogrammet med 500 miljoner per år för att genomföra åtgärdsprogrammen för ramdirektivet för vatten

Till privatpersoner rekommenderar hon bland annat att bara äta fisk som är grön enligt WWF:s fiskeguide, att inte släppa ut avloppsvatten från fritidsbåtar direkt i havet och att se till att ha väl fungerande enskilda avlopp.