Det konstaterar Boston Consulting Group (BCG) i rapporten "Restoring waters in the Baltic Sea Region - A strategy for Municipalities and Local Governments to Capture Economic and Environmental Benefits".

– Många tror att det som är bra för miljön är ett problem för ekonomin eller för arbetsmarknaden, när det är precis tvärt om. Lokala åtgärder i regionen runt Östersjön kan skapa eller rädda 900 000 jobb fram till år 2030, cirka två procent av det totala arbetskraftutbudet, förklarar Fredrik Lind, Nordenansvarig för teknik, media och telekom samt social impact på BCG.

Vi ser Östersjön som en attraktiv investering

I Östersjöregionen ingår ca 1500 kommuner och det är på kommunnivå den reella makten ligger för att återställa Östersjön. Problemet är att uppåt 1000 av de kommunerna saknar kunskap om situationen i Östersjön eller saknar resurser för åtgärder. Trots att övergödning är ett av de största miljöproblemen i regionen arbetar mindre än 1 procent av kommunerna fullt strategiskt med åtgärder.

Fredrik Lind kommer att tala om rapportens resultat på konferensen Baltic Sea Future den 6-7 mars tillsammans med Barbara Jackson som är vd på Race For The Baltic.

– Vi ser Östersjön som en attraktiv investering för regeringar, städer, företag, investerare och medborgare och vill vara länken mellan alla aktörer för att accelerera förändringar som gör skillnad för vårt hav. Förhoppningen är att större satsningar kan göras med mer reella resultat och att de kan spridas till alla kommuner runt Östersjön, berättar Barbara Jackson.

Kommunerna sitter på makten att förändra

Ett av Race For The Baltic’s initiativ är The Baltic Sea City Accelerator, ett pilotprojekt där tolv kommuner i fyra länder ingår. Under en 12-månaders period ska dessa utveckla investeringsplaner för att exempelvis uppgradera sina avloppssystem med den mest effektiva teknologin och därigenom visa andra kommuner både att det är möjligt och vilka positiva effekter det får även ekonomiskt. Programmet siktar på att skala upp till minst 100 kommuner runt hela Östersjön.

I den rapport BCG tagit fram sammanfattas de viktigaste åtgärder en kommun kan vidta för att restaurera regionens vatten, bland annat att prioritera arbetet till fyra områden: jordbruk, avloppsvatten, dagvatten och restaurering av våtmark. Och bland de viktigaste aktiviteterna finns att fastställa strategisk inriktning och sätta upp tydliga mål samt att engagera lokala intressenter och samarbeta över gränser.

Singapore- ett gott exempel

Ett gott exempel på hur investeringar i miljön både kan leda till en bättre miljö och bli lönsamt för regionen är Singapore. De är omgivna av saltvatten och det är en ständig kamp att förse de fem miljoner invånarna med dricksvatten. 2006 lanserades en nationell strategi med målsättning att dubbla antalet jobb till 11 000 inom vattenteknologi, samt att sektorns bidrag till BNP skulle öka från 0,3 procent till 0,6 procent.

En satsning på innovation kan driva både jobb och en bättre miljö

Resultaten visar att Singapore har överträffat båda sina mål och dessutom har antalet företag inom vattenteknologi tredubblats och antalet R&D-center har ökat niofaldigt.

Det vi i länderna runt Östersjön kan lära av Singapore är hur en satsning på innovation kan driva både jobb och en bättre miljö. Innovationsupphandlingar på miljöområdet kommer att leda till att nya företag föds och andra vidareutvecklas, samtidigt som Östersjön blir allt renare.

Sverige har arbete kvar att göra

Det är lätt att tro att Sverige har kommit så långt att vi kan sitta med händerna i kors och vänta in alla andra länders åtgärder.

– Men, så är det verkligen inte. Det finns stora problem med eftersatta reningsverk och undermåliga enskilda avlopp i många svenska kommuner, och en svag ekonomi hos många kommuner gör att de prioriterar mer akuta problem som vård och omsorg. I exempelvis Polen ligger man inom vissa områden före Sverige i arbetet för ett renare Östersjön, så vi måste fortsätta i rätt riktning. Det är inte för sent att få havsmiljön i vår region på rätt köl - bara mer bråttom, avslutar Fredrik Lind.