Miljögifter, mikroplaster och undervattensbuller är några andra. Läckande vrak, muddring och klimatförändringar kan läggas till listan. Några av de här trycken är relativt enkla att förstå och konsekvenserna kan ses och upplevas med blotta ögat. Andra är betydligt svårare – som till exempel effekterna av de hundratals kemikalier som cirkulerar runt i Östersjön. Särskilt svårt är det att veta hur alla dessa olika tryck samverkar och tillsammans påverkar ekosystemet. Allt hänger ihop i ett komplext nätverk.

 

En frisk Östersjö

 

Detsamma kan sägas om hur vi samarbetar i regionen för en frisk Östersjö. Förutom de vertikala strukturerna för beslut och styrning, så som EU, stat och kommun, finns det en tät väv av horisontella nätverk som verkar både inom och mellan länder, samhällsfunktioner och policysektorer. Det leder till en fragmenterad och komplex flora av aktörer och nätverk i regionen. Ibland med gemensam målsättning, ibland med olika intressen och prioriteringar. Hur samverkar dessa för att vi ska uppnå våra gemensamt satta miljömål för Östersjön?

En nyligen publicerad rapport svarar på frågan hur Östersjön mår. Inte bra, är svaret.

En nyligen publicerad rapport från Helcom svarar på frågan hur Östersjön mår. Inte bra, är svaret. Trots alla ansträngningar från så många olika aktörer når vi inte målen. Varför? Behovet av en starkare samordning på regional nivå nämns ofta. Jämfört med många andra regioner i Europa har Östersjöregionen en lång historia av framgångsrikt samarbete och känsla av samhörighet. Att fortsätta främja det samarbetet blir allt viktigare när utvecklingen i regionen delvis går mot ett annat håll. Påverkat av händelser i EU och omvärlden (t.ex. Brexit och relationen Ryssland-USA) väger nationella intressen allt tyngre än de gemensamma. Utmaningarna för en stark regional samordning är därför stora krav på dialog och gemensamma prioriteringar mellan länderna.

 

Östersjön

Trots alla ansträngningar från så många olika aktörer når vi inte målen med att skapa en välmående Östersjö. Foto: Unsplash
 

Hållbar utveckling i regionen

 

2009 beslutade EU om en strategi för en gynnsam och hållbar utveckling i Östersjöregionen. Strategin syftar i huvudsak till att öka samarbetet och samordningen mellan länderna för att starkare tillsammans möta gemensamma utmaningar. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att leda ett av strategins tretton prioriterade policyområden – att minska utsläpp av farliga ämnen till havet. Vi verkar i nischen mellan politiska mål på makroregional nivå och genomförande på lokal nivå.

Det kan röra sig om kemikalieplaner, beslutsverktyg och kommunala handlingsplaner.

Genom att stimulera andra aktörer från hela regionen att starta gränsöverskridande projekt i linje med övergripande prioriteringar, samt stödja aktörerna att hitta rätt finansiering, ska praktiska och realistiska lösningar tas fram och spridas i hela regionen. Det kan röra sig om kommunala kemikalieplaner, beslutsverktyg och kommunala handlingsplaner. Vi bidrar även till den regionala policyutvecklingen. Naturvårdsverket har under de senaste åren arbetat strategiskt för att bygga en regional samarbetsplattform för minskade utsläpp av läkemedel till Östersjön - ”Baltic Sea Pharma platform”. En prioriterad miljöfråga som saknat regional samordning.

 

Sprid kunskap och öka förståelse

 

Där den regionala samordningen utmanas och inte når hela vägen fram, fyller projekten och de horisontella nätverken mellan aktörer från olika länder och samhällsfunktioner en viktig roll. Havspionjären Jacques Cousteau sa ”folk skyddar det de älskar och de älskar det de känner till”. Partnerskap mellan lokala aktörer från hela regionen sprider kunskap, förankrar insatser, ökar förståelsen för varandra och bygger långsiktiga relationer som inte är beroende av nationella intressen.

Det är viktigt att prata med dem på andra sidan. Vi ansvarar alla för att föra vidare en lång tradition av samhörighet för en gemensam framtid i Östersjöregionen. Runt ett friskt och välmående hav.