Blåmussla, tång, ålgräs och torsk är några arter som kan komma att påverkas drastiskt fram till nästa sekelskifte.

"Om vi agerar snabbt och kraftfullt så kan vi återställa Östersjön"

Att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser är alltså avgörande för Östersjön. När temperaturen stiger blir det också allt viktigare att minska annan påverkan på Östersjön, allt för att vårt hav ska bli så motståndskraftigt som möjligt. Övergödning, miljögifter och överfiske måste bort. Och vi är många som måste kavla upp ärmarna. Om vi agerar snabbt och kraftfullt på lokal, regional och nationella nivå – inom näringsliv, organisationer och myndigheter – så kan vi återställa Östersjön till det levande hav vi alla älskar.

 

Rent hav är i rullning

Jag är stolt över att regeringens stora satsning Rent hav nu rullat igång. En viktig del handlar om att minska mängden plast i våra hav. Med pengarna ska vi också sanera miljöfarliga vrak, finansiera nya projekt mot övergödning och stärka skyddet av marina områden.

Samtidigt ska vi komma ihåg att livet i haven är beroende av vad vi gör uppströms och på land. Att anlägga och restaurera våtmarker och rena läkemedelsrester från avloppsvatten är viktiga havsåtgärder som regeringen nu också satsar på.

Jag ser fram emot att fortsätta detta arbete – tillsammans med alla er andra som brinner för Östersjön!

 


 

Karolina Skog frågar experterna:

"Agenda 2030 har mål gällande hav och vatten. Hur jobbar ni för att genomföra Agenda 2030 på lång och kort sikt?"

 

  • LRF
  • Mälarenergi AB
  • Paf
  • Searoom
Markus Hoffman
Expert vatten och växtnäring på LRF
Foto: Privat

LRF

Både de svenska miljömålen och EUs ramdirektiv för vatten styr redan miljöarbetet för renare vatten i lantbruket på ett handfast sätt. Arbetet mot övergödning i lantbruket utgörs av de många vardagliga beslut som lantbrukare fattar om odling och djurhållning.

Eftersom det handlar om långsiktiga förändringar av odling men också av attityder är det viktigt att nya mål inte uppfattas som ryckighet eller att det ofta kommer nya direktiv. En bonde som anlägger en skyddszon av gräs längs ett vattendrag behöver inte fundera om hon eller han gör det för ett miljömål från FN, EU eller ett svenskt miljökvalitetsmål. Istället för vi fram begreppet ”vattnet i hembygden” där lokal nytta är mer pedagogisk samtidigt som åtgärder gör nytta både i bygden och Östersjön. Nu pågår en dialog med flera myndigheter om hur vi bättre kan ta tillvara  den lokala kunskapen och göra det på ett mer systematiskt sätt än i spridda projekt.

Katharina Hogfeldt Forsberg
Hållbarhetschef på Mälarenergi AB
Foto: Lars Fredriksson

Mälarenergi AB

Agenda 2030-målen är ett viktigt styrdokument för vårt hållbarhetsarbete. Målen för vatten är särskilt viktigt. Som dricksvattenproducent är skyddet av våra yt- och grundvattenresurser centralt. För att förebygga risker har vi under senare år infört UV-behandling som ett extra steg i reningen av råvattnet men också infört ett så kallat ”Early warning system” för att kunna reagera tidigt på oönskade utsläpp i vår råvattentäkt, Mälaren.

Parallellt arbetar vi systematiskt med uppströmsarbetet. Det betyder att vi försöker stoppa föroreningar redan vid källan, innan dessa hamnar i avloppsvattnet. Genom att informera, utbilda och ställa krav på hushåll, industriföretag och andra verksamheter avseende deras kemikalieanvändning, kan vi minska föroreningen i det inkommande avloppsvattnet. Därmed minskar vi också föroreningsgraden i slammet och utgående vatten till Mälaren. Just nu pågår ett arbete med att Revaq-certifiera vårt största reningsverk, Kungsängsverket i Västerås. Revaq är Svenskt Vattens verktyg för att säkerställa att slammets innehåll av näringsämnen som fosfor och kväve, ska kunna återföras på ett kontrollerat sätt till jordbruket. Här är uppströmsarbetet ett viktigt bidrag.

Anders Sims
Kommunikationsdirektör med ansvar för hållbarhet
Foto: Rob Watkins

Paf

Ålands landskapsregering har tagit fram en utvecklings- och hållbarhetsagenda som är i linje med FNs hållbarhetsmål. Agendan omfattar hela det åländska samhället och finns att läsa på bärkraft.ax.

På basen av den har Paf tagit fram en egen långsiktig vision som inkluderar lång- och kortsiktiga målsättningar. Våra fokusområden är spelansvar, personal och miljö. Bland våra miljömål kan nämnas att Paf ska minska koldioxidutsläppen, göra miljömedvetna val vid inköp av varor, livsmedel och fordon samt enbart köpa in grön el till kontoren.

För att lyckas med de gemensamma målen i samhället krävs att vi samarbetar och lär av varandra. För Pafs del innebär det bland annat att vi samarbetar med övriga “storföretag” på Åland, varav flera har mycket hög miljöprofil. Pafs enskilt viktigaste hållbarhetsfråga är ansvarsfullt spelande. Vi är ledande på området och har ambitionen att vara bäst i världen på att minska riskerna och skadeverkningarna som spel om pengar medför.

Joakim Engström
Initiativtagare på Searoom
Foto: Privat

Searoom

För oss är agenda 2030 ett verktyg och ett stöd när vi skapar innehållet i vår kommunikation. Det känns naturligt att även informera om Agenda 2030 och dess bakgrund i stort när vi är ute och pratar med allmänheten. Vi ser fram emot att få en bild av hur mycket folk egentligen känner till om de globala målen samt hur det skiljer sig geografiskt.

Hav och vattenmålen finns presenterade mer i detalj i vår utställning och det är även viktigt att kommunicera dessa när vi besöker icke kustnära kommuner längre in i länderna. Searooms vidare uppdrag är att identifiera och lyfta fram lokala initiativ som matchar dessa mål. Vi tror på att målen behöver exemplifieras med konkreta åtgärder för att öka implementeringstakten, det är mycket formuleringar av typen ”öka”, ”stärka”, ”minska” etc i målen vilket kan vara svårt att mäta och omsätta i handling på kort sikt. Vi har också i och med vårt samarbete med Briggen Tre Kronor ett etablerat arbete med skolor och ungdomar där vi kan visa exempel på åtgärder kopplade till Agenda 2030 i skolarbetet.