När kväve och fosfor tillförs inom t ex jord- och skogsbruk eller genom utsläpp från industriverksamhet, avloppsvatten och transporter, läcker näringsämnen ut i våra vattendrag, sjöar och slutligen hav. Näringsläckaget leder till en ökad alg- och bakterietillväxt som kraftigt försämrar vattenkvaliteten. Idag lider stora delar av Östersjön helt eller delvis av syrebrist. De känsliga ekosystemen förändras och många växt- och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna.

Tillsammans med övriga EU-länder har Sverige inom ramen för Baltic Sea Action Plan, BSAP, åtagit sig att minska utsläppen av kväve och fosfor till våra vattendrag. Målet är att Östersjön ska vara i god ekologisk status år 2021. Genom att fullfölja åtgärderna i BSAP och EU:s ramdirektiv för vatten, bidrar vi också till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål om Ingen övergödning.

 

Här krävs konkreta åtgärder

 

En del är redan gjort, men mycket återstår.

En del är redan gjort, men mycket återstår. Neutralisering av rökgaser från energiproduktion och avfallsförbränning, absorbering av svavel från fartygens avgaser, vattenrening och pH-justering, strukturkalkning av åkermark, kalkfilterdiken, fosforfällor och kalkning av sjöar och vattendrag är exempel på åtgärder som förbättrar Östersjöns miljösituation.

 

Fosfordammar med kalkfilter ger resultat

 

I Löddesborg i södra Sverige har det utförts fältförsök med kalkfilterfällor för att minska fosfor i våtmarken. Försöken har genomförts med olika kalkfilter i olika dammar för att mäta effekten, och resultaten är anmärkningsvärda.

Under de första två månaderna var reningsgraden ca 70 procent av både total fosfor och löst fosfor, samtidigt som pH i det utgående vattnet legat under 9,0. Det finns också stora möjligheter att öka reningsgraden och minska utfällningen ytterligare genom utformning av fosfordamm och filterkassett samt mixen av kalkprodukter och påfyllnad av material.

Skillnaden i läckage per hektar är mycket stor när kalkfilter används i fosfordamm i jämförelse med fosfordamm utan kalkfilter. Enligt mätningar minskas läckaget av total fosfor med 6-15 gånger, och löst fosfor med 4-23 gånger, när kalkfilter används i fosfordammen.

Vattnet dräneras genom bassängen och kalkfiltret.

Metoden går enkelt ut på att sedimentationsdammar byggs intill våtmarkerna. Vattnet dräneras genom bassängen och kalkfiltret. Kalkfiltret samlar upp fosfor och pH-justerar vattnet innan det leds vidare ut i våtmarken. Fältförsök genomförs även i Gamleby och på Gotland.

I försöken har bl a en granul av släckt kalk använts, vilket underlättar återvinningen. Restprodukten från fosfordammarna tas tillvara och sprids på åkermark. På så sätt återanvänds fosforn samtidigt som åkermarken får en kalkeffekt på köpet.

 

Potential för verklig skillnad

 

Kalkfilterfällor är en viktig åtgärd för att komma till rätta med övergödningsproblematiken. Då vattenmyndigheterna planerar för att anlägga 10 000 fosfordammar till år 2027, finns här en stor potential för verklig skillnad.