Mattias Rust som är chef för havsarbetet hos WWF är mycket nöjd med beslutet.

– Vi har jobbat många år med att passagerarfartygen inte ska få släppa ut svartvatten. Stora fartyg gäller under internationell lag vilket har gjort det komplicerat att få till ett förbud eftersom vi inte kan lagstifta enbart nationellt, förklarar han. 

Beslutet innebär att efter år 2019 får inte nytillverkade fartyg släppa ut svartvatten i Östersjön. De är så få så i praktiken kommer förbudet gälla från år 2021 då inget fartyg får släppa ut vatten.

Inte okej att släppa ut skitMattias

Utsläppen från passagerarfärjorna bidrar till många problem i havet. De flesta fartyg kommer under sommaren och reser på några få rutter. Det gör att utsläppen av svartvattnet kommer på begränsad yta i havet. Vattnet är varmt på sommaren vilket i kombination med näringen från svartvattnet bidrar till algblomning och övergödning. Men, det är också en symbolisk fråga.

– Det är inte ok att släppa ut orenat skit i vårt gemensamma hav bara för att man väl tjäna snabba pengar. Motsvarigheten på land är strängt reglerad. På sikt måste det även gälla många andra näringar och typer av utsläpp säger Mattias Rust. 

Beslutet gör att hamnarna måste bygga anläggningar som kan ta emot svartvattnet och slussar ut det till reningsverken. Stockholm och Helsingfors har redan tekniken och är klara att ta emot svartvattnet men de flesta andra behöver göra ett krafttag för att hinna sätta upp anläggningarna.

Ekonomi spelar roll

– Det kostar så klart pengar att bygga anläggningarna men samtidigt bidrar passagerarna på färjorna till ekonomin både i hamnarna och städerna de besöker. Förorenare ska betala för utsläppen och alla medansvariga, fartyg, hamn och stad, måste lösa det tillsammans , säger Mattias Rust.

Beslutet gäller endast svartvatten från passagerarfärjorna, inte gråvatten eller utsläpp från andra fartyg. Gråvatten är avloppsvatten som inte kommer från toaletterna utan från till exempel duschar och tvättmaskiner. Många färjor blandar svartvatten och gråvatten så i praktiken kommer förbudet påverka även utsläppen av gråvattnet.

Vi tjänar dessutom pengar på en frisk havsmiljö

– Det som är viktigast nu är att det fungerar. Det måste vara tydligt vad som händer om hamnanläggningen inte kan ta emot utsläppen och man ska kunna ge böter om inte lagen följs, säger Mattias Rust. 

Beslutet om utsläppsstopp är bra och problemen i Östersjön börjar tas på allvar men ingen har hela bilden eller har ett helhetsansvar. Nu pågår en havsplanering i Östersjön vilket är ett verktyg som försöker brygga över att ingen har helhetsansvaret. 

– Vi vill få koll på hela bilden av trycket från vår användning av Östersjön. Havs och vattenmyndigheten jobbar mycket med havsplaneringen i dagsläget men det är viktigt att berörda ministrar och departement sluter upp. Det är de som i slutändan måste ta beslut om åtgärder och incitament för mindre destruktiva verksamheter för att vi ska nå målet att rädda Östersjön. Vi tjänar dessutom pengar på en frisk havsmiljö, menar Mattias Rust.

Egen påverkan

Åtgärder man gör idag kan ibland ta ett decennium innan man ser en tydlig effekt av. Det kan göra havsfrågor oattraktiva ur ett politiskt perspektiv där förändringar helst ska kunna mätas inom en mandatperiod. Havet är dock knutet till produktion av mat, vattenrening, syre, underbara upplevelser, jobb och bromsning av klimateffekter. Vi är alla knutna till havet. Det är viktigt att lyfta frågorna och att påverka sina lokala politiker, riksdagspolitiker och relevanta företag. 

Ökande konsumtionen bidrar till den ständigt ökande sjöfarten

– Dessutom bör man se över sin egen påverkan och t.ex.följa fiskguiden när man köper fisk och minska sin konsumtion över lag. Nästan 90 % av alla varor kommer på köl och den ökande konsumtionen bidrar till den ständigt ökande sjöfarten och andra än mer miljöfarliga transporter, säger Mattias Rust.