Sälarna i Östersjön har mycket gemensamt med andra sälar. Den cylinderformade kroppen som med kraftiga sidorörelser graciöst simmar i vattnet är gemensam, de bakre labbarna hjälper till i simrörelsen medan de främre används för att styra med eller för att ta sig fram på land. Specifikt för öronlösa sälar är den släta pälsen och avsaknaden av ytteröron.

En säl kan hålla andan i 20-25 minuter under vattnet

Sälarna är anpassade för att klara sig länge under vattnet. Deras bröstkorg är elastisk och kan tryckas ihop av undervattenstrycket utan att skada inre organ. Sälen kan stänga både öron och näsa när den går under vattenytan. De har också extra många röda blodkroppar som kan transportera rikligt med syre.

När sälen dyker andas den ut all luft i lungorna. Annars skulle den sprängas av luftens ökande volym under vattnet. Den klarar sig ändå länge under vatten därför att blodet framförallt transporteras till hjärtat och det centrala nervsystemet medan resten av kroppen går på sparlåga och hjärtat slår bara 5-20 slag i minuten. En säl kan hålla andan i 20-25 minuter under vattnet.

Gråsäl

Gråsälen är Sveriges största säl. Hanarna kan bli ca 3 meter och kan väga upp till 300 kilo. Honorna däremot blir ca 2 meter och väger upp emot 200 kilo. De föder sina kutar i februari-mars på packisar eller på kobbar och skär.  Där dias kutarna i tre veckor och ökar sin kroppsvikt från 10 kilo till strax över 40 kilo. Därefter lämnas de ensamma och tvingas till slut hoppa ner i vattnet för att jaga föda. Strömmingen har passande nog sin lekperiod just då så det ska vara gott om mat i vattnet.

Gråsälen är Sveriges största säl

Gråsälen har från att stadigt ökat sin population senaste 30 åren gjort ett trendbrott och börjar nu minska. Det finns flera orsaker, bland annat har jakten på säl ökat i länderna kring Östersjön och fiskebeståndet har minskat. Man kan se en viktminskning på honorna och det medför sämre förutsättningar för kutarna att överleva. Samtidigt påverkas fortfarande gråsälen av miljögifter och tarmsår är en vanlig dödsorsak.

Knubbsäl

Knubbsälen är betydligt mindre än gråsälen, hanen blir 170 cm lång och väger ca 105 kilo medan honan blir 165 cm lång och väger 90 kg. Knubbsälen lever framförallt på västkusten men det finns några få kolonier runt östersjökusten också. Kutarna föds runt midsommar och kan till skillnad från gråsälarnas kutar gå i vattnet på en gång.

Drabbades av ett virus som slog ut halva populationen

Knubbsälens population har pendlat kraftigt det senaste seklet. Jakten stoppades 1966 och då repade sig knubbsälen men den har efteråt drabbats av miljögifter och sjukdomar som kraftigt minskat antalet individer ett par gånger. Både 1988 och 2002 drabbades arten av ett virus som slog ut halva populationen i Kattegatt och Skagerak.

Vikare

Vikaren är mindre än knubbsälen men betydligt rundare. Det är 150 cm lång och väger uppemot 110 kg. Den har ett litet huvud och ljusa runda ringar utspridda över kroppen. Vikaren bor i Bottenviken, Finska viken och Rigabukten. På packisen under februari-mars föder vikaren sina kutar i en grotta som mamman krafsat ut och där stannar de i 5-6 veckor innan kuten kan gå ner i vattnet.

Antalet vikare ökar i bottenviken

Antalet vikare ökar i bottenviken för där bildas fortfarande den tjocka packisen som vikaren behöver under reproduktionstiden. I Finska viken och Rigabukten däremot blir inte isarna lika tjocka som förr och kutarna överlever inte vår-vintern.

Hoten i havet

Sälarnas största hot är miljögifterna som släpps ut i havet. PCB – polyklorerade bifenyler – som sälarna får i sig med den feta fisken de äter samlas i deras egna fettvävnader. Detta kan orsaka förändringar i binjurarna och igenväxning av honornas livmoderhorn. Det resulterar i att sälarna får ett försämrat immunförsvar och en sämre reproduktionsförmåga.

Det finns också upptäckter som tyder på att nya miljögifter är på väg ut i havsmiljön. Man har sett tarmsår hos unga gråsälar och de tros ha orsakats av något nytt oidentifierat miljögift, kanske bromerade flamskyddsmedel.

Sälarnas största hot är miljögifterna

Konflikterna mellan sälar och yrkesfiskare är en ständig fråga. Sälar är smarta och hittar de ett nät fullt av fisk gör de vad de kan för att tömma det. Många har förespråkat jakt på säl för att minska problemen. Det händer också att sälar fastnar i fiskenäten och drunknar.
 
Klimatet är precis som för djurlivet i helhet också ett hot mot sälarna i Östersjön. Klimatförändringarna har påverkat isarnas tjocklek och utbredning. Vikare och gråsäl använder isarna som barnkammare och utan isen har kutarna svårt att överleva.