Östersjön är det sjukaste innanhavet i världen med utbredd bottendöd och övergödning. Forskarna tror att vi snart når gränsen varefter skadorna på havet är oåterkalleliga. Ingen vet säkert var gränsen går men de flesta är eniga om att vi snart är där. Om inget drastiskt görs kommer vi till slut inte kunna rädda Östersjön från en säker död. Det är den bittra sanningen menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, och Fredrik Lind, senior partner på The Boston Consulting Group. 

– Även om utsläppen i Östersjön har blivit bättre under de senaste åren är det fortfarande för lite som görs för att stoppa övergödningen, säger Johan Rockström.

Krävs en omstart

För att rädda Östersjön krävs en omstart och en ny strategi. Fredrik Lind, som varit med och tagit fram rapporten Restoring Waters in the Baltic Sea Region – A Strategy for Municipalities and Local Governments to Capture Economic and Environmental Benefits, menar att Sverige borde inspireras av Singapore och satsa på att bli världsledande inom vattenteknik.

Vi borde skapa en hubb i Sverige för forskning och utveckling

I Singapore gjordes en satsning år 2006 för att kunna försörja befolkningen med rent dricksvatten. Knappt tio år senare hade antalet jobb inom sektorn fördubblats och antal företag inom vattenteknologi tredubblas till 150 stycken. 

– Vi borde skapa en hubb i Sverige för forskning och utveckling inom vattenteknik där entreprenörskap och miljöarbete samverkar. Det skapar massor av jobbtillfällen och ger oss möjlighet att exportera ny teknik som värnar om miljön, säger han. Att rädda Östersjön ska inte ses som en kostnad utan som en samhällsekonomisk möjlighet. I slutändan kan det handla om uppemot 900 000 jobb i östersjöregionen till år 2030 enligt vår rapport.

Politiker måste ta ansvar

Sveriges politiker måste göra en del stora åtgärder och det måste ske snabbt. Hela Östersjön bör klassas som naturreservat menar Johan Rockström.

– Vi måste strypa utsläppen nu annars kanske det är för sent. Då förlorar vi också den samhällsekonomiska potentialen, säger han. Statsministern måste nu börja ta frågan på största allvar.

Sverige har i många fall sämre reningsverk än de nya man byggt i Polen

Många skyller Östersjöns ohälsa på de Östeuropeiska länderna men det är inte hela sanningen. Sverige har till exempel i många fall sämre reningsverk än de nya man byggt i Polen med den senaste tekniken. Vi har också regler som säger att det är okej att tömma latrinerna utanför skärgården samtidigt som jordbruket släpper ut fosfor.

– Vi kan inte bara skylla på andra. Vi måste se över vår egen politik och föregå med gott exempel. Det borde till exempel ställas krav på att alla hamnar ska klara av att ta emot avfallet från fartyg som lägger till för att förhindra utsläpp i havet, säger Johan Rockström.

Använd tekniken som finns

Tekniken utvecklas hela tiden, idag kan man ha små reningsverk redan på färjorna så att avfallet som måste tas omhand är mindre. Det finns filter som renar avloppsvattnet från hormoner och mediciner innan det går ut i havet. Frågan är bara varför det inte är lag på att använda den nya tekniken.

Det är en myt att det som är bra för miljön är dåligt för ekonomin

– Idag är det till och med subventionerat att förstöra miljön. Det kostar inget att släppa ut avfall i Östersjön och i slutändan är det vi som får betala, säger Johan Rockström.

– Det är en myt att det som är bra för miljön är dåligt för ekonomin. Att prioritera Östersjön är en investering som skapar jobb och tillväxt. Genom att inte prioritera Östersjön riskerar politikerna att missa de möjligheter ett rent Östersjön kan ge i form av jobb och tillväxt och snart är det för sent. Östersjöfrågan måste drivas av statsministern för att något ska ske, säger Fredrik Lind.