– Östersjön mår inte bra. Vi har känt till vad som orsakar problemet i decennier, men ändå har vi inte lyckats vända trenden, säger Anders Alm, övergödningsexpert på Världsnaturfonden.

Naturen är tålig och under lång tid stod Östersjön emot människans ovarsamma behandling. Så sent som på åttiotalet var torskfångsterna fortfarande rekordstora, men i slutet av åttiotalet började effekterna av övergödningen bli tydliga. Algblomning blev ett återkommande problem och de döda havsbottnarna bredde ut sig. Idag motsvarar de en yta lika stor som Danmark och Skåne tillsammans.

Tillslut kommer verkligheten ikapp och man når en punkt när hela systemet kollapsar

– Man kan säga att det skett ett regimskifte och det innebär att det blir så mycket svårare att göra något åt problemet, säger Anders Alm. Det är som järnvägsunderhåll. Visst går det att spara pengar på underhållet, men till slut kommer verkligheten ikapp och man når en punkt när hela systemet kollapsar.

Orenat avloppsvatten, näringsläckage från våra åkrar och gödsel från enorma djurfabriker är de största orsakerna till övergödningen. Dessutom finns det fosfor från gamla utsläpp lagrat i sediment i havsbotten. När syrenivån i vattnet sjunker skapar det en process där fosforn löses ut i vattnet.

– Människan har i alla tider betraktat havet som en stor soptipp, säger Anders Alm. Det är de synderna vi måste sota för nu.

Polen är värstAnders Alm

Sedan åttiotalet har det hänt mycket. Bland annat har alla svenska kommuner skaffat sig avloppsrening. Det har haft stor effekt och våra skärgårdar är mycket renare idag. Genom utbyggnaden av reningsverk är utsläppen tillbaka på 1950-talets nivå.

En hel del arbete återstår dock. Enskilda hushåll utefter kusten står för en hel del utsläpp, jordbruket läcker näringsämnen och kryssningsfartyg kan fortsätta släppa ut orenat avloppsvatten fram till år 2019.

Sverige bidrar bara med en liten del av den totala utsläppsmängden. Den värsta syndaren är Polen som ensam står för uppemot hälften och i Ryssland och Litauen finns det också mycket kvar att göra. Många städer, med mindre än 10 000 invånare kan enligt EU-regler fortfarande släppa ut sitt avlopp helt orenat i havet.

– Det var bara några år sedan femmiljonerstaden St. Petersburg började rena sitt avloppsvatten, berättar Anders Alm. Men vi ser att vattnet i finska viken redan är mycket renare.

Ett urvattnat regeringsbeslut

2007 antog länderna runt Östersjön en gemensam åtgärdsplan (Baltic Sea Action Plan). För Sveriges del återstår det att minska de årliga utsläppen med 350 ton fram till år 2020. Tyvärr tog regeringen ett beslut i december som innebär att vi troligen inte når, varken det målet, eller våra nationella miljömål.

Det var ett urvattnat beslut

– Det var ett urvattnat beslut, berättar Anders Alm. Så länge åtgärder mot övergödningen inom jordbruket bara är frivilliga och bara finansieras inom det redan existerande landsbygdsprogrammet kommer vi troligen inte få se några förbättringar. Det fattas politisk vilja att verkligen ta tag i övergödningsproblematiken.