Efter 1800-talets svältår gjordes stora insatser för att öka andelen jordbruksmark genom att dränera våtmarker. Det var nödvändigt då, men ger oss stora problem i arv nu, menar John Strand, doktor i sötvattensekologi.

Våtmarker fungerar som filter i naturen.

– Våtmarker fungerar som filter i naturen, och vatten har alltid haft en naturligt renande resa genom bäckar, sjöar och våtmarker innan sin slutdestination, havet. Men för att skapa åkermark har dessa vägar avgränsats, och vatten rinner nu ofta kulverterat på ett närmast motorvägsliknande sätt direkt ut i havet, som i Östersjön. Därför satsas stort på att skapa nya våtmarker för att rena vattnet, och bidra till en mer livskraftig Östersjö.

 

Ekonomiska vinster

 

Att anlägga en våtmark har inte bara ett miljöperspektiv, utan skapar också så kallade ekosystemtjänster. Med det menas att renare vatten levereras, mer fisk, utrotningshotade djurarter får ny livsluft, och våtmarkens vattenhållande förmåga bidrar till flödesutjämningar.

Utredningar visar att man sparat 20 miljoner på projektet.

– Ett tydligt exempel på ekonomiska vinster är ett projekt utanför Stockholm där kommunen satsade 2,5 miljon på en ny våtmark, berättar John Strand. Utredningar visar att man sparat 20 miljoner på projektet, i form av minskad risk för erosion och översvämmade vägar, där man slipper lägga om trafik. Dessa ekosystemtjänster studeras vidare i EU-projektet Life Goodstream. Mellan 2015 och 2021 följer man en milslång sträcka av en å, och använder varje form av åtgärder som kan bidra till en bättre miljö. Naturen reagerar snabbt på positiva åtgärder, vilket alla studier ger klart belägg för. Naturen vinner tillbaka sin artrikedom, och vi vinner en trivsam miljö, som även besparar oss onödiga utgifter.