Vågkraft är en förnyelsebar och effektiv energikälla som kan användas över stora delar av världen. Genom att fånga upp själva kraften i en våg och därefter omvandla den till energi, kan man skapa grön el. Det finns många svåra delar med vågkraft, bland annat när det kommer till vågkraftverk och generatorer. För att kunna omvandla energi på ett effektivt sätt behöver man först göra mätningar i vågmiljön där man vill installera sitt vågverk. Man behöver mäta vågornas storlek och hur ofta de kommer, samt ta med andra saker i planeringen. Det kan handla om att bygga generatorer och vågverk som klarar av att stå emot eventuella stormar. Havets marina miljö är dessutom en svår plats att arbeta på grund av den korrosiva atmosfären.
Det finns många fördelar med vågkraft då vågor kommer in med en extrem styrka, särskilt under höst- och vinterhalvåret då det är fler stormar i Sverige. Det svåra med vågkraftverk är hur man ska tämja kraften på bästa sätt för att kunna omvandla den till elektricitet.
Så fungerar vågkraft
Då vågor är något som rör sig går det att utvinna energi från denna process. För att omvandla vågorna till el behöver man använda en särskild generator som fångar upp energin från vågen. När man pratar om vågkraft kan man syfta på dels den energi som finns på själva ytan, men även vågornas kraft under ytan. Oavsett var man vill ta energin ifrån, till exempel från ytan eller från botten, behöver man särskilda bojar för att omvandla energin. Bojarna kan flyta på ytan och via en ledning gå ner till en generator på botten som omvandlar rörelsen från bojen till energi.
Optimalt sätt skulle vara om man kombinerade vågkraftverk med vindkraft. De kan vara anslutna till liknande system och kompletterar varandra. När det kommer in en storm brukar det vara blåsigt först, därefter rullar vågorna in. Med ett välutvecklat system skulle vindkraftverken kunna generera energi först, för att sedan tas över av vågkraft.
När det kommer in vågor lyfts och sänks bojarna som flyter på ytan. Bojarna är alltså kopplade med en särskild wire som hjälper till att föra ner energin från rörelsen till botten. Här nere finns ett aggregat som energin leds in i för att sedan åka vidare till ett ställverk som också ligger på botten. För att sedan kunna få tag på energin kopplar man in särskilda sjökablar som leds upp på land och in mot elnätet.
För- och nackdelar
Så länge som det finns hav och vind kommer det komma in vågor. Detta gör naturligtvis vågkraft till en optimal energikälla som är förnyelsebar. Dessutom ligger cirka 75 % av städerna vid en kust. Det finns goda möjligheter att utvinna energi över stora delar av världen. En annan stor fördel med vågkraft är att ingen koldioxid släpps ut när man utvinner energin. Men som med allt annat finns det givetvis även nackdelar med vågkraft. På grund av att den här energilösningen än så länge är ganska ny har man ännu inte lyckats hitta ett sätt som blir lönsam för företag.
Vågkraftverk, gentemot exempelvis vindkraftverk, är betydligt mindre skrymmande. Dessutom är energitätheten upp mot 1000 gånger högre än den man utvinner i vindkraft. När ett välfungerande vågkraftverk arbetar genererar det el 80 % av tiden. Kollar man på exempelvis solkraftsanläggningar är motsvarande siffra endast mellan 10 och 25 %.
En annan nackdel är att vågkraftverk möjligtvis skrämmer bort det marina livet som tidigare fanns. Detta innebär stor problematik inte minst för djuren, men även för de som livnär sig på fiske i området där vågkraftverket finns.
Fakta om vågkraft
Som vi gått igenom lite högre upp i texten är vågkraft ett väldigt smart sätt att utvinna energi från naturen utan att påverka miljön avsevärt. Men i och med att vågkraft är ett relativt outforskat område kan man ännu inte säga hur den här sortens anläggningar kommer att påverka havets marina liv i längden. I framtiden är det mycket möjligt att man investerar mer pengar i vågkraft och därmed kan utveckla mer optimala system för att tygla vågornas kraft.
Vågkraft i Sverige
I Sverige har vi goda möjligheter att utvinna energi från vågorna. Visst, våra vågor kan absolut inte mäta sig med den extrema vågkraft som sköljer in från Atlanten. Men vi har en lång kust med regelbunden vågkraft som går att utnyttja. I Sverige har man satsat en del i området utanför Lysekil. På Västkusten här har man installerat en vågkraftspark på botten. På ytan flyter ett fyrtiotal bojar som via kedjor leds ner till ett betongfundament kopplat till en generator. Tanken var att man skulle kunna kommersialisera den här vågkraftparken, men tyvärr har det inte blivit av. Man har mött flera tekniska problem, mycket på grund av att miljön i havet är extremt svårhanterad och kräver utrustning som klarar av den höga saltmängd som havet innehåller.
Vågkraft utomlands
I andra delar av världen har man gjort rejäla satsningar på vågkraftverk. Ett exempel är Australien som i dagsläget har en av världens bästa vågkraftverk. Utanför Perth ligger en stor vågkraftpark som ska kunna förse 2000 hushåll med inte bara el, men även rent vatten. Utanför Perths kust har man anlagt tre stycken Ceto vågkraftverk som vardera har kapacitet om 240 kilowatt. Man jobbar ständigt med att utveckla tekniken för att priserna ska gå ner. Precis som med solkraftanläggningar i Sverige. För tio år sedan var det väldigt dyrt att investera i solenergi, men idag är det flera tusen hushåll i Sverige som valt att anlägga solceller på taken då priserna sjunkit markant..
Vågkraftens miljöpåverkan
Precis som med allt annat i världen, är inte heller vågkraft helt miljöneutralt. Energikällan är förnyelsebar vilket är ett stort plus. Men i likhet med kärnkraft är energikällan inte heller helt bra för miljön, fast på andra sätt såklart. Det har forskats på hur vågkraften påverkar det marina livet. Vissa har kommit fram till att fundamenten under ytan kan vara bra för närliggande djurliv då fiskar och andra djur kan etablera sig runtomkring installationerna. Andra menar dock på att ljuden som vågkraftverket utgör kan störa det marina livet. Dessutom alstrar vågkraftverk en hel del magnetism, vilket också kan vara negativt för djurlivet.